Kä11cgå II baI k c n 175 Fl. ()= Krl. R 7. Fl. (i har hiinilat.s 1'ran \’niL R 4. där del einellerlid iir länsinauneii, soin skall kungöra, niir han vill ha ting. 14. I KrL lillägges: »till treskifte», lä. Fl. 7-=Krh R 8. Fl. 7 l)orde ined hiinsyn till innehållet ha gått fiire fl. (5. K). »NMoveekorsfastan». d.v.s. den stora fastan före påsk. Den räknades ofta i t) veekor, d.v.s. från siindagen .Sepluagesiina. Den fiirsla lingsterininen varade sålunda från slutet av jul (18 jan.l till Ixirjan av fastan. Ragvald Ingeinundsson: »ad doininieain sepluagesiine». 17.»Rotulvsinässan». den 17 Juni: ».Sankt Olovs dag», den ‘Jh juli. Fnligt KrL var den andra lingsterininen »från \’alhorgsniässan till inidsoininardag», alltså drygt en månad tidigare. Den har då delvis saininanfallit med en av jordhrukels hrådaste lider, vårhrukel. 18. »Mikaelsmiissan», den 29 seiil. 19. Riitlegång fiek enligt landskapslagarna ieke viiekas under vissa fridstider: enligt OgL R 22 under vårfrid oeh skördefrid (flera undantagi, enligt FL R 14 jir under distingsfrid, vårfrid, skördefrid oeh julfrid, enligt .SdniL R 11 ])r, 11:2 under vårfrid, skiirdefrid, julfrid oeh niarknadsfriden i Striingnäs, enligt \'mL R 24 under vårfrid, skördefrid och julfrid, likaså enligt HL; detaljer i HL:s hestämmelser äro av stort intresse. Mellan dessa fridstider kunde länsmannen få ting var sjunde dag R 1:1, SdmL R 1, VmL R 2|. V^gL oeh DL hade ett annat system. I ^’äslergölland hade man två hiiradsting. om hösten och om våren (VgL II Forn 43, \’gL III .')7|. I Dalarna hade man tre tingsstämmor (fsv. })in<)<irif)), som skulle hållas på rätta oeh gamla tingsstiillen oeh på rätta tingsdagar (DL R 1 jir). Med stor sannolikhet kan del antagas, att \'gL:s häradsting och DL:s tingsstiiminor inföllo ])å tider, då enligt de andra lagarna siirskihl frid ieke rådde, d.v.s. att skillnaden mellan \'gL oeh DL oeh de andra lagarna var mera skenbar :in verklig. MId, har aeeepleral samma system som DL oeh har diirvid anpassat de lider, då ting får hållas (fsv. fniujatinui). så att de niira korrespondera metl de lider, då ting får hållas enligt ^'mL. 1 realiteten föra alltså landslagens regler till en vårfrid. en skördefrid oeh en julfrid. Regeln i FL. .SdmL oeh \'mL om ting var sjunde dag har landslagen behållit. .Sladgandena diirom i MICL R 7 oeh 12 ha \isserligen fått karaktiiren av befallning att ting skola hållas så ofta. men redan i KrL har regeln mjukats u|)p (se ovan not 121. Fnder den följande utvei-klingen behöll man i allmänhet de tre lingsliderna, men luill blott ett ting under varje lingslid; regeln om ting var sjunde dag lill;im|)ades ieke. 1 1734 års lag är den utehimnad. Diir stadgades, all tre ting skola hållas om året, mellan ljugondedag Knut oeh april månad, mellan \'alhorg.s dag oeh midsommars tlag oeh mellan första seplemher oeh november månads slut: om så av siirskild anledning var helnivligl. kunde diiremellan hållas urtima ting (R 2:1 oeh 4: 1 3l. I de landskap, tliir så många ting ieke behövdes, skulle giilla vad som var siirskill stadgat. Om hiiradsting fiir jiantsiiltning av jord »på riiti tingsplats lördagen niirmast efter midfaslosömdagen» se .1 7. tingsplats») saknas i KrL. »IX. Därfiir att konungen har svurit att styrka all rättvisa oeh sanning oeh att undertrycka all vrånghet oeh att skydda sin allmoge mot vrånga män. såväl inländska som utländska, skall räfst eller landsting hållas en gång varje år i var lagsaga, nämligen i F|>psala dagen efter .Sankt liriks dag. i Strängnäs måndagen Sista meningen i fl. 7 (»Fnder dessa lider . . . på riilt Därefter fiilja i KrL två flockar om konungens räfst:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=