By g g ui u gabal kcn 149 2r)(). Endast odality har sålunda räll alt göra »inlaga» på allmänning. Men avgärdahyn skall ha fri väg, 10 alnar hred. lill allmänningen genom inlagan. —Efter fl. 30 iKrL 1? 40) följer i KrL en floek (B 41) utan motsvarighet i MEL: »Nu ligger en hy öde, som flera hava ägorält till; vill då en bygga oeh l)ruka sin del oeh de andra vilja ej hygga eller slänga med honom, då skall häradshövdingen nlse ål honom som vill hygga lolv miin från lingel. De skola fara dit och efter sitt häsla förstånd tilldela honom ell slyeke av ägorna både i äng oeh i åker, så stort som de kunna pröva, all hans andel :ir i den holstaden. Det slyeket må han sakliist oeh ohindrat laga in. slänga oeh bruka till sitt gagn. Och hans boskap må ohindrat gå var den kan i>å dessa ägor, om ieke någon vill stänga sin del oeh hålla laga värn om den. ^ 1. Nu har han odlat oeh röjt n])p sitt jordstycke i åker oeh äng. oeh de andra vilja flytta in och bebygga var sin ägolott; då skola de odla oeh röja n|)]) lika med honom, oeh när de hava, var oeh en efter sin ägolott, gjort sin andel lika god som hans andel oeh häradsnämnd vittnar härom, då må envar taga sin lott enligt lag i åker oeh :ing oeh alla utägor oeh skifta åkrar och ängar efter tomter, så som lagen siiger. Tager någon eller brukar dens lott, som först odlade, annorlunda iin nn är sagt, höte han nio marker till treskifte oeh återgälde skadan.» Då landslagen grundade regler om avgiirda hy upplogos i 1734 års lag, Byggningahalkcn ka|). D.): »Om avgärda hys riilt». Kapitlet gäller ännu |§ 4 upphiivdes doek 11)20). Moderhyn kallas i 1734 års lag holhyn. 201. Fl. 31 =KrL B 30. Fl. 31 saknar motsvarighet i landskapslagarna. 202. ».Saidvt Delers dag», den 20 juni. Före denna dag fick man sålunda ieke slå gräs ])å hyns gemensamma ängsmarker (Bagvald: »prata que communia sunt»). 203. Fl. 32 i>r KrL B 42. .Ifr FL B 20. 27, VinL B 32, SdmL B 20. 27)4. ».Som innehar det», d.v.s. den omstridda saken. —- Fl. 32: 1 har blivit omarbetad oeh utvidgad i KrL B 43: »Liigger någon miirke på en annans sak, dötl eller levande, oeh vill så tillägna sig en annans sak, eller lägger märke ])å en annans märke för att förvilla det, blir han lagen ])å har giirning eller ledes det till honom med fidlt bevis, då skall han slå tjuvs rätt allt efter som det :ir värt. Xu tillvitas det honom oeh han nekar därtill; om det är värt tio marker eller mera, slyrke han med lolv mäns ed, att han ieke har gjort del, eller höte fyrtio marker. .\r det viirt tre marker eller mera. styrke han ined nio miin, alt han ieke har gjort del. eller höte tolv marker. .\r det viirt en öre, höte han tre marker, eller styrke med sex män. att han icke har gjort det. .\r det värt en öre eller mindre, slyrke han med tre män. alt han icke har gjort det, eller höte sex örar. 1. Tvista två om en sak. som bådas bomärke står på. vare sig de hava båda samma bomärke eller var sitt. då skall den som innehar det hava rätt alt värja det för sig, om ieke den kiirande med fnlla skäl kan bevisa, alt det iir hans oeh att miirke iir lagt på märke.» 27)'). Fl. 33 KrL B 44. 47). - Med fl. 33 pr jfr FL B 2‘): 1. VmL B 23:3, .SdmI. B 33: 1: med fl. 33: 1 jfr .SdmL B 3.3:2, ^'mL B 2<S pr; fl. 3.3:2 har hiimlals från .SdmL B 3.3: 1; med fl. 3.3: 3 jfr IT. B 29: 1. VmL B 28: 1, SdmL B 3.3: 1. Fl. 3.3: 4 G torde vara i MliL nyskrivna hestiimnielser. 2.')G. »Hjord» har alltså i lagen blivit ineeiseral till mer än .3 nötkreatur. Enligt FL B 7:() var hjord 10 kreatur, enligt SkL 12. 2.')7. »Böle han dubbelt diirför». fsv. höte tixu/ilt firi. Bagvald: 'reslilnat duplum». D.v.s. han skall lämna ersättning till djurets duhhla värde.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=