Magnus Erikssons landslag 148 jtr l>estäniinolscrna i 11. 8: 8 t'ör det fall att nås^on av våda bränner ned en annans gärdesgård. 231. Fl. 29=KrL B 39. 232. »På sina ägor», fsv. i holtit(il)i siniim. 233. »Kännes vid dessa l)in», d.v.s. påstår att de äro hans. 234. »Bränsleträd», fsv. döl)vil)aträ, d.v.s. icke ållonträd. 235. »Den var J)låst och l)cckad». fsv. han var blaster ok bikaper; allittererande uttryck, troligen Tökt och tjärad'(?). Annorlunda Bagvald Ingemundsson: enutriebantur in eius possessione j)ro apibus facta». 230. »Till hål och hole», fsv. til huls ok til håls (andra hs hölis), d.v.s. till hål och gömställe; allittererande uttryck. 237. Fl. 29 pr och första delen av fl. 29: 1 äro hämtade från SdmL B 30. Slutet av § 1 (»\u åtala honom skogens ägare . . . »i är ett tillägg. —Jfr fl. 17:0 om nedhuggande av ek eller bok. 238. »Två örar för en», underförstått: bistock. 239. Föregående mening (»Dräpa de ännu en . . .») saknas i hs m.fl. på gruml av haplografi. Däremot icke i KrL. 240. »Med tre mäns etl»: så i alla handskrifter utom hs som har: »med sex mäns ed». apos 240 a. Fl. 29: 2 saknar motsvarighet i landskapslagarna. 241. »Med blandning och bikärl», fsv. incp bland ok bikari, d.v.s. med honungsblandning för att locka bina in i ett »bikärl»? Ragvald: »condumentum ferens in quovis vase ad alliciendas apes». 242. »Är i mål och mat hos honom», d.v.s. är anställd som legohjou hos honom. Jfr fl. 14 pr. 243. »Skruv», fsv. skruver m. toppformig bistock. ligger SdmL B 30: 2. —Om bin i landskapslagarna se, idom SdmL B 30, \'gL II U 14. OgL B 35, SkL 190—199, JL 111:38—41. Se \. Sandklef i »Kidturhistoriskl lexikon», art. Biskötsel, med där anförd litteratur; R. Hemmer i Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland 1938, s. 193 f., 305 f.; G. llafström. Kring Byggningabalkens 21 kap. p: Rig 1939, s. 57 f.). 245. Med fl. 30 jfr ÖgL B 28:5, VgL I J 15: 1. — Fl. 30=KrL B 40. 240. »Avgärdaby», fsv. afgärpaby; förleden är afgärp f., bildn. till göra [göra] af, jfr nsv. åtgärd till göra dt m.fl. ÖgL: Ku gärs bg af bg »nu göres (grundas, anläggs) by från (annan) by». Det har alltså primärt ingenting med gärde inhägnad att göra, även om det sekundärt kan ha associerats därmed. — Moderbyn kallas i MKL opolbg, i ÖgL höghabg by med gravhögar (från hednisk tid), i VgL bögha bgr ok af hepnu bggder. 247. »Av bränsleträd och ej av ållonträd», fsv. af döpvipi ok ei af aldoniiipi. Fsv. döpvipcr m. egentl. ’dödved’, träd som ej ger frukt (ållon), alltså barrträd och bjiirk i motsats till ek och bok. Jfr ÖgL galdviper ofruktbart träd. 248. »Starrslåtter», fsv. ramatä slät. Ordets betydelse är ej fullt viss, då del f.(). är okänt. Se Schlyter, Ordbok. 249. D.v.s. avgärdabyn har betesrätt för kreatur och svin även till byns ållon244. Till grund för fl. 29: 3 skog. 249 a. »Icke hava något från skogen till avsalu», fsv. änga afs(du af skoghc göra. Uttrycket »avsalu göra» förekommer ännu i 1734 års lag (B 19:2).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=