Byggningabal ken 145 ‘J()7. SdniL: »tre alnar bred . — Hron, ä alnar bred, behövde sålunda ieke vara nu-ra :\n hälllen så bred som \;ig. enligt fl. 1 j)!' oeb fl. 27: 1. 2()iS. 1 KrL tillägges: »som allmogen skall fara på». — Ordet »landsviig» (fsv. I(m(l:i’a(lher m.), som tidigare fiirekommer i A'gL II Forn 02, införes hiir som benämning på stora viigar oeb står sedan kvar i lagtexter ända tills man år genomförde en annan terminologi (numera riksväg, liinsväg). .Ifr »landsbro» (fsv. I(tn(l:hr()t i följande mening. .Se .S.VOH: L 245 f., 190. 20t). »Ligger den helt oeh hållet nere»: KrL har i stiillet »ligger den ofarhar tre söndagar i följd». 210. I KrL tillägges: »under tre söndagar». 211. I KrL tillägges här: »Hålla de oj färja eller flotte, l)öle do tre marker för varje veeka, som de ej göra det, oeh återgälde skadan, om någon därigenom får någon skada. Bygges ej bron np|) igen inom en månad, sedan flödet har gått tillbaka. oeh vädret är sådant, alt man kan bygga, då skall bölas för varje bro högsta bol. som fiirnt stadgas. Det skall slå till tolv oväldiga män. som saken oj angår.» 212. KrL: »tio marker». 213. I stället f()r senare delen av ^ 3 (»Nn skailar sig en häst . . . som nn äro sagda») har KrL följande: »Nn skadar sig häst, sto eller annat kreatur, som man ej må :ila eller som ej är malnylligt, oeh dör därav; ilet skall återgäldas med en fjärdedel av vad det är \ärl. Om det får iitas, skola höterna vara hälften mindre. Om hiisl idler annat kreatur, som ej dnger att äta. får nrbola skada men ej ilöd. \are biilerna som fiirnt är sagt. Får det ej nrbola skada, eller är det något som får ätas. vare böterna ållondedelen av dess viirde. .Sker skadan vid brons ända, vare samma lag. ^ (>. \’are samma lag om landsvägar, tingsvägar, kyrkvägar oeh kvarnviigar, som ligga oriijda oeh nian broar, där valtenpölar finnas eller andra hinder. Och alla vägar skola vara sex alnar brett röjda, oeh den skall vara målsägande, som först väcker ålal. om de äro oröjda, .\lllid då någon blir fälld skyldig för broar eller vägar oeh ieke vill giva nt sina böter idan lagsökning, då skall del sökas nt enligt lag. och diirnliiver tre marker till treskifte, till konungen, målsäganden och brosynemännen.» 214. »Valborgsmässan . den 1 maj; »Mikaelsmässan», den 29 sept. 21,'). »Sex örar»: KrL har i stället »tre marker till treskifte». —Om häradets skyldighet att röja och bygga broar på häradsallmänning se fl. 24:2. Både enligt UL och SdmL haile konungen funktioner i fråga om bygge och underhåll av hro (UL B 23: 2. 4. .SdmL B 24:2, 3); jfr ii ven VmL B 23. Det iir av intresse, att dessa regler icke ha genomförts i MICL. Knligt denna lag utser hiiradshiivdingen miin all förriilta syn, och böter treskiflas. 216. »Tre hus med äril», fsv. I>ry urins hus. Ragvald: »domus in (piibus foci |)ossnnt haheri.» På iirilen var elden »bunden». I motsats därtill står »buren (utburenl eld» och eld som har blivit lös. »Stekarehus» (sv. dial, steyers) kiik. »Kölna»: för torkning av malt; Bagvald: »domus qua brasium cxsiccatur». 217. »Ladan skall vara i samma lag som stuga eller stekarehus», d.v.s. bonden iir saklös för den skada, som kan uppkomma genom utburen eld. Tröskningen skedde under vintern, till stor del under mörka morgon- och kvällstimmar. Det behiivdcs därför lyse i ladan genom lyktor eller hloss, och en olycka kunde lätt nog intriiffa. Böter av 40 marker kunde egendomslösa legodrängar givetvis aldrig betala, icke 10
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=