By ggn i fl gahal ken 141 1411 »llå och rör», fsv. ra uk rör, d.v.s. råslång ocli stcMirciso; alliltcMerancle förhiiulc‘lsc“, liksom »stake* och slen» (eller »slav och sten» KrL B 14:5). 144. D.v.s. ägogränserna ligga fast. 145. »(lärdesgårdar frän gammal tid», fsv. gamble garfxi ok forne. 14(). »Den som äger vattnet», d.v.s. vattnet närmast och riint omkring holmen. 147. »Flollhohne», fsv. flotholmc m. holme som flyter omkring ])å vattnet. 148. »Vid ändan av en sjö», fsv. vi}>er .sioända. d.v.s. vid sjeetsen av en långsträckt sjö), i motsats till »sidolångs med sjö» i det föregående, bolxtafyer m. gård i h\. i synnerhet om den diirtill hö)rande jorden. .Jfr 1784 års lag, B 12: 4. som fortfarande giiller; »Ligger hy vid iindan eller å sido vid stora sjöar, iige då i sjei eller hohna efter rågång och holslad sin.» 14t). »De råmärken skola vara gilla, som synemännen gilla», fsv. vnrin pe ramärke gild, sgnamän gilda. 150. De ha ieke rätt att sträcka sina ansjiråk så långt som till den andra l)yns tomlrår och farvägsrår. 151. »Byggd l)y», fsv. bgghper bg. Så de äldsta och flesta handskrifter av MEL, liksom KrL. Ragvald: »villa edifieata». Några handskrifter (hs MPOT m.fl.) ha tvärtom opi.'ibg öxleshy, vilket Schlyter anser vara den riktiga liisarlen och därför har tagit u|)|) i sin text. UL B 17:2 och VmL B 17:2, som är källan för ifrågavarande hestiimBolslad», fsv. melse, har likaledes öpisbg (i alla kiinda hs). Detta är sålunda det ursprungliga, och texten i .MliL:s huvudhandskrifler innehiir sålunda en viktig saklig ändring av heslämmelsen. Troligen avses med »byggd bv*» en nyanlagd, liehodd hy, med »öxleshy» diiremot moderhyn. numera (övergiven. 152.Meningen »Finns ej rör och rå . . . förut hörde till» har ordagrant övertagits från FL B 17:2 (VmL B 17:2). Men innebörden måste ju i MFL bli en annan, efter den textändring, som har skett i det fciregående (se not 151): om rå och rör cj finns kring »byggd hy», då skall den läggas tillhaka under den öxleshy som den förut har tilllxört. ».\garesyn», fsv. äghändä sgn, d.v.s. syn av jordiigarna. .Jfr B 20: 1. Sedan vad har l)jiulil.s», fsv. (d väpiapo. Så enligt hs A m.fl. Detta stämmer även med FI^ B 17:4 (VmL B 17:3) »ocli båda vädja med tre marker till hundaressyn». 1 hs B liar skrivaren sjiilv iindrat till af owäpiapo »ulan att vad har Jijudils», och samma läsning ha flera andra hs. Schlyter liar också tagit ujip denna liisning i sin text. 1 KrL har satsen »och man skall hålla häradssyn, sedan vad har bjudits» uteslutits ur texten. Froligen beror skrivarnas osäkerhet på all ett w har kunnat liisas både som v och som ov. Valet har sålunda blivit beroende av deras reflexion över sammanhanget. Texten i MEL är oklarare iin den i FL (VmL). 154. »Häradssyn». enligt vissa hs (och KrL). Hs m.fl. ha »häradsting», hs BC m.fl. »häradshövding». 155. »Häradssyn», enligt hs BC m.fl. (och KrL). Hs A har »häradsting». 156. ».Sju»: de äldsta och flesta hs ha »tolv». Troligen felläsning: XH i stället för Vll i en förlaga. — Angående det äldsta omnämnandet av .sju män av nämnden se Svenska landskapslagar 5 (1946), s. LXIX f. 157. .Sista meningen (»Och de tolv . . . blivit utsedda») saknas i KrL. IT.. B 17:4, VmL B 17:8 ha ett myckel mera komplicerat förfarande. — Regler för syn iiven i fl. 7: 8. 158. L52 a. L')8. Valhorgsmässan», den 1 maj. Allhelgonadag», den 1 nov.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=