M. aguns Erikssons landslag 132 viicker Ivist och yrkar ändring, är den rådande ordningen giltig för alla. Ingen utomstående |t.ex. Hinsinan) får viicka sak mot en byaman i något som riir skiftel. — I KrL tillägges: »saklösa i fråga om tomters läge, åkrar och ängar». 22. Stadgandet ».\lla skola bo i l>y . . . mot en annan» är hämtat från \'mL B 1:2 (DL B 19: 2). 23. Fl. 4 (KrL B ö) är hämtad från VniL B 2. UL B 2 har, med vissa uteslutningar, npiitagits i VmL. 24. »\’ittnen om rätt att bygga eller vittnen om tillstånd», fsv. hi/i/ningii oitnc ullär lofs oitnc. De båda orden äro väl ungefärligen synonymer; sålunda: vittnen om lov att bygga (med eller utan arrendeavtal). Schlyler översätter bif<tninya vitne »vittne om arrende av jord». Orden ällär lofs vitne saknas i hs A (och flera andra hs av MEL) men finnas i både UL och KrL. Ragvald: »testes super admissione de edificando». 25. »Bygga eller bruka det», fsv. hiisn älld häffut. Ragvald: »in clausura apprehendi vel domibus inchidi». 2(1. »Då iir det till hälften i miitning och till hälften utom miitning», fsv. fm är /)ct hdlft i nutle ok halft v male, d.v.s. hälften skall mätas och hälften icke mätas. Vid tomternas utläggning, som skulle ske efter byamål, skulle berget blott beräknas till hälften. 27. »Obrukbar mark», fsv. inenföre n. 28. Sista meningen (»Fyllnad skall läggas . . . tomten») saknas i KrL. — Fl. 4: 1 är illa formiderad. Meningen torde vara: sedan geometrisk ujjpdelning av tomtområdet har skett efter byamål (»då den har kommit i laga läge och till rätt solskifte»), skall man taga hänsyn till »menföre», otjiinliga terrängförhållanden. Detta måste leda till jämkningar och förskjutningar inom tomtområdet och vid dess gränser, så att de tomter, som ha menföre, få proportionellt större areal, än de skulle ha fått enligt deras andelstal. Först sedan jiimkningen har skett, var tomtområilet planerat, och fomtrår kunde utsättas. 29. Här kommer det allmänna intresset in av fri farväg genom byn. Därför skulle tvisten avgöras av syn från häradstinget. 29 a. Med fl. 4: 2 jfr fl. 2 pr. 30. Fl. 4:4 överensstämmer närmast med SdmL Add 4 (jfr L’L B 2:4). Svinvallcn (fsv. svinavolder m.) låg tydligen närmast tomterna. Längre bort låg betesmarken (fsv. hiorlwalder m.), se fl. 6:3, 9:3, 21:6, 25 pr. — MEL är här striingare än UL: för byggande på svinvallen fordrar MEL, att denna har skiftats, vilket l’L icke gör. 31. »Den skall stå så under tre år», fsv. han a .'itanda vm l)nj ar. För husens flyttning gällde en tid av tre år. .Ifr om jorden fl. 1 pr. 32. KrL har i stället för sista satsen: »då må jordiigaren saklöst riva ned hans hus, och han ljöle tre marker». 33. Fl. 5 (KrL B 6) överensstämmer med UL B 2:6. \’mL B 2:6. 34. »Xu har en by kommit till rätt solskifte», fsv. .Vu är bi/ til iämföri.s kiimin ok til rätta .solskipt. Ragvald: »Gum villa est adequata et quadrata». 35. »Då är tomt åkers moder»: bildligt uttryck för att tomterna (utlagda efter byamål) skola vara rättesnöre för åkerns delning i tegar. Jfr G. Hafström, Tomt är tegs moder (i: Kulturhistoriska axplock tillägnade Gabriel Nikander 21 maj 1954). 36. »^’attnet skall skifta notvarpen», d.v.s. fördela andelar i notvarp. Notvarp
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=