FÖRKLARINGAR TILL BYGGNINGABALKEN Tsv. Byyninga balkcr. Förleden är gen. sg. av bijgning f.; om innebörden av delta ord se nedan not 1. Innehåll: Om skifte (1—6): tomter (3—4), åkrar oeli andra ägor (ö—6). Vägar i hyn (1: 1—3, 2, 4:2—3i, gärdesgårdar och grindar (2: 1, 7, 8:2—G, 12: 1, 13:3—5), diken (6:1—3, 13:1). Skadegörelse av kreatur (8 pr, 8:1, 7, hi. Nyttjanderätt till skog (10, 11); rätt till torvtäkt (13 pr), till jakt (18, 19) och fiske (20). Varggårdar och vargnät (18: 1—2). Olovligt bruk av åker och äng (12 pr, 13:2. 15, 16i. av skog (17, 36), av bete på öar (37). Råmärken mellan hyar (21, 22), gränsmarker och allmänningar (23, 24. 31, 36), nyodlingar (25), vattenkvarnar och fördämningar (26i. Broar och vägar i27i. Vådeld (28). Biskötsel (29). .\vgärdahy (30). Olovligt bruk av annans kreatur (32 pr). Bomärke (32: 1). Skada på kreatur (33, 34). Vallgång med boskap (35). Farsot hland kreatur i38). Tjänstefolk (14, 35). Om olovlig jakt i konungens skogar Kg 30. Om tvist mellan två hyar om en jord .1 35. Om avgälder från allmänningarna R 5. Om löskerkarl löper hort från sin tjänst hos bonden R 21:1. Om vår- och skördefred E 35, S I 16. .Vllmänuingsjord skall icke gå till skövling, ty den räknas som lösöre E 42: 1. Om stöld ur trädgård, örtagård, kålgård, humlegård Tj 24- 27. Om stöld ur nät eller fiskeredskap Tj 28. De viktigaste bestämmelserna i Byggningahalken äro de som röra skifte av tomter och ägor i by (fl. 1—6). Det skifte, som påhjudes, kallas »solskifte» (fsv. solskipt f.), »rätt solskifte» (fl. 3: 1), »laga läge och rätt solskifte» (fl. 4: 1), »rättvis delning och rätt solskifte» (iuinföre ok rät solskipt fl. 4:5, 5). Solskiftet omtalas redan i landskapslagarna, och reglerna i MEL äro nästan ordagrant övertagna från UL. Det står i motsats till ett äldre tillstånd i byarna, som betecknas med att de ligga »i hammar och fornt skifte» (i hambre ok forne skipt). I vilken utsträckning solskiftct var genomfört vid mitten av 130()-talet känna vi icke, då det icke var l)undet vid några skriftliga dokument. Det innebar ingen förändritig av andelstalcn i by, endast en reglering inonv byn. en onulelning av tomtområdet och tomternas tillagor lom delta ord se J not 3i. I (igL finner man de utförligaste reglerna om »laga läge», vilket är denna lags heniimning på solskifte. Laga läge fyller enligt ÖgL två funktioner: 1. Då liingden av en jordiigares gräns mot bygatan skulle stå i samma pro[)ortion till aiulra jord-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=