Ärvdabal ke11 säger, att de hava ej barn med varandra, »och därför får du ej ärva honom». Nu vet hon ej, att hon är havande, och lämnar ut arvet. Nu börjar det talas om att hon är havande, och den som har arvet får veta eller höra det, far dit och dräper henne och vill ogärna mista arvet och eller tager livet av henne med ogärningar. Nu jordas hon, och det kommer sedan i dagen, då hon är jordad, att han har bragt henne om livet, och det finns säkra vittnesbörd därom. Då skall man taga upp henne ur jorden och skära upp hennes lik. Finns barn i liket eller någon liknelse till barn, då ärver barnet sin fader, och modern ärver sitt barn och hennes arvinge henne. Där ärver död och heden arv, och levande och kristen går ifrån.Ty ingen må dräpa för att vinna ett arv. 61 25 X.Om syskon bo samman i oskiftat bo, huru mellan dem skall skiftas. Nu bo syskon samman i oskiftat bo. Vad de förvärva genom tjänst eller med andra yrken, det tage så broder som broder och så syster som syster. § 1. Sedan skifte har skett, då går det till skifte, som de fingo av fäderne eller av möderne, men ej det som de hava förvärvat med tjänst eller med yrken.■’*' XI.Huru syskon skola skifta arv. Nu vilja syskon skifta sitt arv; då skola deras fränder vara tillstädes minst två, lägga lott i skötet och sedan draga lott. § 1. Nu säger en, att de hava lottat, och en annan nekar därtill; då har den som vill styrka, att de hava lottat, rätt att göra det med full jämkningsed av närmaste fränder, att han har fått det genom lottning och laga skifte »med dig, broder eller syster», fäster lotten det som han har fått. § 2. Nu hava de lottat i själva byn; då hava de ock lottat om alla de ägor, som höra till byn.“‘ 20;, Då stad- XII.Om de tvista, sedan skifte har skett. Nu säger en av dem, att hans lott är sämre, och beder demjämka med honom. Då har den vitsord, som inomnatt och år vill yrka på jämkning. Då skola de alla bära åter med svuren ed,"'' och de när-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=