81 3.2.5. Greifswald Liksom vid övriga europeiska universitet omfattade undervisningen vid det medeltida universitetet i Greifswald enbart romersk och kanonisk rätt. Professorskåren dominerades inledningsvis av lärare somofta fått sin utbildning vid universitetet i Bologna eller vid det äldre grannuniversitetet i Rostock. Snart började emellertid verksamheten vid det egna universitetet att ge resultat och sannskyldiga klaner av juristfamiljer med namn som Mevius, Engelbrecht, Stephani, Gerdes och Balthasar växte fram och dominerade den akademiska verksamheten såväl inomsomutomfakultetens ramunder lång tid.'*^^ Reformationen, framväxten av konfessionellt präglade territorialstater och receptionen av den romerska rätten påverkade verksamheten vid fakulteten på liknande sätt som i andra delar av det tysk-romerska riket: professorernas uppdrag utanför den egentliga akademiska verksamheten i egenskap av furstliga ämbetsmän satte den undervisande verksamheten på undantag och först när fakultetens roll som effektiv responsamyndighet hotades, skedde en förändring till det bättre avseende akademiskt aktiva lärare. Vid westfaliska fredens ingående 1648 bestod den juridiska fakulteten av fyra lärostolar, varav den vakanta fjärde var beroende av territorialfurstens tillDe ordinarie professorerna, Joachim Völchow, Franz Stypmann 464 sättning. och Petrus Stephani,'^^^ förefaller ha representerat den traditionella, romerskrättsligt orienterade universitetsjuridiken- omän Stypmann, somföreläste över Institutiones och Novellae, publicerade skrifter med titlar som De Regalibus (1642) och De Majestate Laesa (1645)'^^^ och Stephani åren 1653 och 1655 presiderade över disputationerna De comitiis imperii romano-germanici och De crimine l^es^e majestatis tamietcernce quamtemporalis. Att undervisning i politiska ämnen förekommit vid universitetet på ett relativt tidigt stadiumutvisar de äldsta bevarade föreläsningskatalogerna:"^^^ 1622 behandlade således Johann Trygophorus - från 1610 till 1626professorpoeseos et historiarum samt författare till skrifterna De Romano-Germanica Monarchia (1620) och Politica togata. Libri V. (1625)“*^^ - meningsskiljaktigheter mellan berömda politiska författare; 1623 höll Johann Burgmann, då extraordinarie Molitor i: Festschrift zur 500-Jahrfeier II, s. 9. Vad gäller de för Greifswald även under den svenska tiden karaktäristiska klanbildningarna, drar sig Seth inte för att kalla dessa för inavel och håller frågan öppen om de inte i viss mån kan ha medfört negativa verkningar på universitetets verksamhet, Seth, s. 35-36. Släktband mellan professorsfamiljer var emellertid ingenting ovanligt, se t.ex. Matti Klinge, i: Klinge m.fl., s. 225-231 omÅbouniversitetets genealogiska väv. Molitor i: Festschrift zur 500-Jahrfeier II, s. 11. Modéer, Gerichtsbarkeiten der schwedischen Krone, s. 433-434. Modéer, Gerichtsbarkeiten der schwedischen Krone, s. 460. Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorumII, s. 720. UBG: Series lectionum 1610-1719. Kosegarten, I, s. 235; Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorumII, s. 811. 464 466 468
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=