80 sofisk-juridiska lärostolen, Johan Lundersten,'^55 huvudsakligen föreläste i filosofiska ämnen såsom etik och politik men även i romersk rätt.^^^ö Efter det att både Gjedde-Ehrenborg och Hyltenius avlidit, utsågs den tidigare matematikprofessorn Anders Riddermark till juris professor 1703, en befattning somhan innehade till 1707,^^^ då han efterträddes av professorn i vältalighet, Jonas Hörling.'^^^ Med Hörlings avsked 1721 avslutades en period i den juridiska fakultetens historia samtidigt somlandet i sin helhet inträdde i en ny period. Denförenade filosofisk-juridiska lärostolen innehades till 1713 av Lundersten, som 1705 kommenterade Pufendorfs De officio hominis och 1709 föreläste i praktisk filosofi, politik och ekonomi.Till hans efterträdare utnämndes 1715 Johan Hermanssonsominnehade lärostolen i två år intill dess han utsågs till professor skytteanus efter Upmarck i Uppsala. Samma år utsågs den ifrån Pernau och Livland landsflyktige Arvid Moller till lärostolsinnehavare, en tjänst som han innehade under 34 år. Att han under de turbulenta åren under det nya statsskicket första tid inte drog sig undan ansvaret för den politiska undervisningen, bevisas t.ex. av disputationer med titlar somDe majestate (1724-1725) - i vilken överhetens makt entydigt legitimeras utifrån en kontraktskonstruktion-, Defundamentopatruepotestatis (1727), De regno electivo, stride dicto (1734) m.fl. Moller avgick 1749.^^^^ Född 1646. Studier vid tyska universitet, bl.a. i Greifswald, därefter återkommen till Sverige 1671 och på Per Brahes rekommendation guvernör för några unga grevar Lewenhaupt under deras peregrinationsresa. 1682 utnämd till professor i philosophia civilis. Utgav bl.a. dissertationerna De causa impulsiva constituend^ civitatis externa (1689), De juris naturae in statu integro et corrupto identitate (1690) ochDe causis rempublicamconservantibus (1697). '^eibull & Tegnér II, s. 216-217. ■*56 Rosén, Lunds universitets historia I, s. 174. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 173. Född 1651. Studier i Lund, bar intill dess han och brodern adlades 1688 familjenamnet Wetterhamn. Efter resor till tyska och holländska universitet kallades han som e.o. professor i historia till Uppsala universitet samt året därefter, 1684, som ord. professor i matematik till Lund. Utgav under sin tid vid jur. fak. bl.a. diss. De successionibus apudSueonas {170G) Weibull & Tegnér II, s. 178, 115-117. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 173. Född 1659. Studier i Uppsala och Åbo, akademisekreterare i Lund 1684, tre år senare e.o. professor i vältalighet, 1687 ordinarie. Somjuris professor utgav han bl.a. disputationen De differentiajuris naturae et civilis (1708). Weibull & Tegnér II, s. 117. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 174. Rörande under Lunderstens presidium utkomna disserationer avseende orsakerna till statens uppkomst, se Brohed, s. 24-26. Liksom Upmarck i Uppsala undvek Lundersten att applicera kontraktstankar på de svenska förhållandena. Född 1679. Studier i Uppsala, juris adjunkt där 1707. Erhöll professuren i Lund genom rekommendation av generalguvernören Burensköld, för vars söner han var informator. Död i Uppsala 1737. Weibull & Tegnér II, s. 217. 461 Weibull & Tegnér II, s. 219-220. Närmare angående De majestate, se Brohed, s. 27-28. 458 460
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=