79 Det kollegiala samarbetet mellan Pufendorf och den traditionellt romerskrättsligt inriktade Beckman lämnade dock mycket övrigt att önska, i synnerhet efter det att Pufendorf 1672 utgivit sin De jure naturae et gentium. Den redan tidigt grundlagda konkurrensen dem emellan komatt blomma ut till en akademisk konflikt, varvid Beckman fick benäget bistånd av biskop Peder Winstrup och teologie professorn Josua Schwartz, som i Pufendorfs idéer såg kyrkofientliga och samhällsupplösande läror. Myndigheterna förbjödvarje slags kritik av Pufendorfs arbete, vilket emellertid inte hindrade Beckman att trycka en av Schwartz för konsistoriet sammanställd sammanfattning av Pufendorfs kontroversiella åsikter. 1674 öppnades rättegång mot den då landsflyktige Beckman och året därefter föll domen, varigenom Beckman dömdes att mista sitt ämbete.Undervisningen i romersk rätt blev lidande och efter Beckman installerades inga fler professorer vid universitetet med enbart detta ämne som sitt ansvarsområde.När det danska försöket att återta de förlorade landskapen öster omSundet placerade Lund i de krigiska händelsernas centrum, drabbades universitetet hårt. Redan före invasionen hade Pufendorf lämnat Lund för tjänsten som rikshistoriograf i Stockholm och nu flydde de flesta lärare staden. Vissa professorer, däribland Josua Schwartz, gick i dansk tjänst. Universitetets verksamhet upphörde.^^^i 1682 återupprättades akademin, men då som ett mindre landsortsuniversitet med betydligt inskränkt lärarstab och en renodlat svensk karaktär. Av de tidigare 17 professurerna återstod enbart åtta, varav en i juridik som- med undantag för ett tretton års avbrott - intill 1702 bekläddes av Nils Hyltenius Silfverschöld.'*^'^ De problemsomdet innebar att vara ensamledamot av den juridiska fakulteten löstes i viss mån genomatt professorn i praktisk filosofi -philosophia civilis - 1687 ålades att föreläsa i natur- och folkrätt. Från 1693 gavs lärostolsinnehavaren i egenskap av professor juris naturae et gentium nec non moralium säte och stämma förutomi den filosofiska fakulteten också i den juridiska Ämnesfördelningen de bägge lärostolarna emellan synes ha varit den att Hyltenius - den mån han verkligen befann sig i Lund och inte på annan ort - primärt gav undervisning i svensk rätt. E.o. juris professorn, en vikarietjänst för Hyltenius och besatt av hans svärson, Richard Gjedde Ehrenborg'^54 behandlade såväl svensk rätt somCorpusjuris civilis under det att innehavaren av den delade filoOmkontroversen mellan Pufendorf och Beckman, sc Almquist i: Lychnos 1941, s. 49-101. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 173. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 64-65. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 76-79; Weibull & Tegnér II, s. 114-115. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 78. Professorn i philosophia civilis fortsatte att ha säte och stämma i båda fakulteterna fram till 1743, då den nyutnämnde lärostolsinnehavaren, Johan Nelander betogs sina rättigheter i den juridiska fakulteten. Kombinationen återställdes dock 1765 för att upphävas först 1842. Weibull & Tegnér II, s. 208-209. Född 1655 Studier i Lund, därefter peregrinationsresor i Holland, Frankrike och England under åren 1674-1684. E.o. juris professor 1687. Weibull & Tegnér II, s. 115. 450
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=