75 fattningen ommonarkens omedelbara makt av Gud, uttryckligen gick till angrepp mot Grotius och den av honom förfäktade maktöverlåtelsen från folket somstridande emot Bibelns ord.'^^^ Tre år senare gav Mobergs kritiska inställning till naturrätten upphov till en akademisk tvist omnaturrättens förenlighet med Den heliga skrift, en diskussion som i slutet emellertid mera fokuserades kring kompetensfrågor än en uppgörelse de båda filosofiska riktningarna emellan.När Sjöberg under vintern 1700-1701 i fruktan för en förestående rysk inmarsch lämnade Pernau, bestraffades han av Karl XII genomatt tvingas lämna sin ur politisk synvinkel så viktiga lärostol och fick sin efterträdare i Andreas Palmroot."*^'* Till skillnad från sin företrädare, stannade Palmroot på sin post intill det sista och blev tillfångatagen av ryssarna vid invasionen 1710.Palmroots undervisning behandlade bl.a. Pufendorfs De officio hominis, Boeclerus, Cicero och Tacitus och hans presiderade över en rad dissertationer med statsrättsligt innehåll somsamtliga väl uppfyllde de krav på legitimation av de bestående förhållandena som kunde krävas.Oberoende av om monarken satt på tronen i kraft av Guds vilja eller härskaren kunde härleda sin rätt från folket, var hans makt absolut och inte underkastad undersåtarnas dom. 3.2.3. Åbo Vid omvandlingen av Åbo gymnasium till ett fullvärdigt universitet, spelade hovrättspresidenten, riksrådet Jöns Kurk en stor roll för den juridiska undervisningen. Kurk hade 1633 infört auskultering vid överrätten och redan 1638 föreslog han Axel Oxenstierna att man under en övergångstid, intill dess att en verklig akademi kunde öppnas, borde inrätta två professurer i juridik vid gymAv de båda föreslagna var det endast en som komtill utförande vid 428 nasiet. universitetets invigning 1640. Lärostolen besattes med en av hovrättens assessorer, Johannes Olai Dalecarlus -Johan Stiernhöök‘^29_ innehade ämbetet Omdenna dissertation med titeln Disputatio theologica, qua majestatem regiamnon nisi a Deo dependere ex divino sacrae Scripturae codice [...] ostendere constituit Olaus Moberg, se Normann, s. 49-68. von Rauch, s. 227-229. von Rauch, s. 310. Palmroot hade studerat i Uppsala. Bergman, s. 148. von Rauch, s. von Rauch, s. 430. Matti Klinge i: Matti Klinge m.fl., s. 73, 75. Född 1596. Studier i Uppsala, Leipzig, Jena, Wittenberg och Rostock. Lektor i politik och juridik i Västerås, magisterpromotion i Uppsala. Assessor vid hovrätten i Åbo. Adlad. Ledamot av lagkommissionerna 1642-1669. Utgav bl.a. 1672 De jure Sveorumet Gothorumvetusto (faksimilutgåva 1962, sv. övers.. Omsvears och götarsforna rätt, 1981). Död 1675. Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 22, 134-149, samme förf. i Rättshistoriska studier 2, s. 162—214. Björne, Patrioter och institutionalister, s. 39-40. 428
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=