73 professor, dels historiarum etpoliticesprofessor.^^'^ Innehavare av denna lärostol var under åren 1646-1651 Joachim Crellius.'^o^ Han efterträddes 1652 på posten av Olof Wexionius som slutade sin karriär som juris professor i Åbod®^ De bådas politiska undervisning har undersökts av Nils Runeby som konstaterat en inledande, tämligen kungavänlig period under Skyttes egid, vilken under 1650-talet - d.v.s. vid den tid då Uppsalauniversitetet allt mer börjar tillämpa mera monarkistiska läror - avlöstes av en assimilation av maktfördelningsidéer, företrädesvis med en adelsvänlig inriktning.‘^°^ På grundval av bevarade dissertationer och orationer**®^ låter sig en bild frammanas av en juridisk-filosofisk verksamhet där studiet av statsrätt och politik intog en framträdande plats. Inte minst Ludenius, hans efterträdare på professuren Johannes Erici Stregnensis Stiernstråle*^'® och Wexionius synes ha sysselsatt sig med ämnen inom denna sfär. Av Ludenius sammanlagt 97 förtecknade dissertationstitlar i varierande ämnen - långt ifrån enbart i juridik - behandlade åtminstone tretton ämnen med anknytning till politik och/eller naturrätt."*** AvJohannes Erici Stregnensis’ omfångsrika produktion, 102 st., hade ett antal inte understigande sex denna inriktning'^*'^ och av de under Wexionius’ presidium ventilerade fem dissertationerna samtliga."^’^ Den ryska invasionen Bergman, s. 58-59. Född på Riigen, fil. mag. i Königsberg. Avgick - eller snarare tvingades avgå - efter stridigheter med kollegerna. Död i Strassburg 1655. Bergman, s. 60-61. Född i Växjö 1626, studier i Åbo. Var designerad till juris professor i Dorpat när den ryska invasionen kullkastade planerna, återvände då till Åbo. Juris professor där från 1658 till sin död 1671. Bror till Michael Wexionius Gyldenstolpe. Bergman, s. 48. Runeby, s. 199-203, 382-391. Sammanställda av Matti A. Sainio: Dissertationen und Orationen der Universität Dorpat 1632-1656 (1978). Född 1607 i, som namnet antyder, Strängnäs, studier i Dorpat. Professor där 1641 i matematik, astronomi och fysik, därjämte e.o. juris professor 1650. Adlad Stiernstråle 1652. Ordinarie juris professor somefterträdare till Ludenius 1654 och efter fredsslutet assessor och senare president i hovrätten i samma stad. Död 1686. Bergman, s. 43—45. Så t.ex. Discursuspoliticus de regno (1640) med dedikationer till Gabriel (Bengtsson) Oxenstierna, Bengt Oxenstierna - Johan Skyttes efterträdare på posten som generalguvernör i Livland 1634 - och Gustav Oxenstierna, herrar inområdsaristokratin och förmyndarregering sommed all sannolikhet hyste en konstitutionellt präglad uppfattning ommaktens delning mellan monark och råd och somväl varken författare eller respondent borde ha funnit klokt att ifrågasätta. Depolitica (1642), De legibus disp. politica (1646) m.fl. Runeby uppmärksammar Ludenius’ företal till studenten Benedictus Medenius’ oration Status regni sveogothici (1641), där kontraktsteorin presenteras i full överensstämmelse med Althusius’ terminologi. Runeby, s. 382-383. Däribland den tidiga De natura et constitutione politices in genere (1640), De republica in genere, (1645) och Disp. politica de societate civili (1647) o.a. I De natura et constitutionepolitices in genere hänvisas bl.a. till Althusius och Grotius; i De republica in genere bl.a. till Aristoteles’ tre statsskick samt till den blandade statsformen - av dessa var den monarkiskt-aristokratiska att föredra. Runeby, s. 384—385. SåsomDe monarchia discursuspoliticus (1654), Discursuspracticus depolitices constitutione (1655, med dedikation till Georg Stiernhielm, då assessor vid hovrätten i Dorpat) och Discursus politicus de consiliariis (1655). De monarchia discursus politicus betonar starkt monarkins fördelar utan att förringa adelns företrädesrätt i den samhälleliga organismen. Runeby, s. 389-390. 405 406 407 408
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=