69 skulle reserveras för undervisningen i naturrätt efter Grotius - förebilden var bl.a. Conring i Helmstedt som föreläste över De jure belli ac pads »om åhret nogre gånger» den andra för romersk rätt och den tredje för svensk. Huvudansvaret förjuspublicumborde ligga hos professorn i politik, d.v.s. i philosophia civilis. Denna disciplin skulle föredras efter »Aristotelis, som effter alle the lärdestes judiciumhafwer skrifwit beste politicam. Ty för han begynner beskrifwa eller formera ciuitatem, som han henne hade fattat, prasmitterer han particulariumstatuumdescriptionem». Till innehavare av lärostolen i naturrätt föreslog Biörenklou Gavelius somunder en övergångstid kunde gå somextraordinarie med mindre lön.^^^ Någon ordinarie naturrättsprofessur enligt Biörenklous planer kom dock inte att inrättas och när Gavelius erhållit den lediga lärostolen i romersk rätt förnyades inte heller den extraordinarieprofessuren. I stället utnämndes 1665 professor skytteanusJohannes Schefferus till proiessor honorariusjuris naturae et gentium med säte i den juridiska fakulteten. Schefferus hade installerats som skytteansk professor 1648 och kollegialiteten de bägge professorerna emellan var inte den bästa. Den mera ortodoxe Gavelius anklagade strassburgaren - och tacitisten - Schefferus för machiavellismoch för att förföra ungdomen genomatt uppmana till kungamord och allmän sedeslöshet, allt under det att de förkastliga lärorna doldes under ett sken av dygd.^^^ Schefferus’ naturrättsliga undervisning hade utgångspunkt dels i Grotius, dels i en egen framställning, betitlad antingen Brevariumjuris natures eller Sdagraphiajuris natures.^'^'^ Hans statsrättsliga uppfattning kännetecknades av en allmänt samhällsbevarande tendens, baserad på ett teokratiskt synsätt och ett intresse av att på ideologisk grund främja den svenska statens intressen.Trots att Schefferus och Pufendorf redan på ett tidigt stadiumstått i kontakt med varandra,^^* presenterades den senares tankegångar inte genom Schefferus utan genom andra professorers förmedling - i överensstämmelse med vad konstitutionerna stadgade om naturrättens fakultetstillhörighet inomden juridiska fakulteten men även inomden filosofiska,(^är professorn i philosophia dvilis sedan 1679, lundensaren Nils Wolff, var den somi sin undervisning introducerade De offido hominis et civis 1684.^^^ Brev M. Biörenklou t. M. G. De la Gardie den 8/1 1755 tryckt i Annerstedt Bih. II, s. 7-11. Brevet är utförligt kommenterat i Å. Malmström, Juridiska fakulteten i Uppsala. Studier till fakultetens historia II, s. 74-76. Vad avser förhållandet mellan Biörenklou och Conring, se Droste i: lus Commune XXVI, särsk. s. 352 samt den av Droste publicerade kronologiska förteckningen över Conrings brevkoncept, förvarade i Niedersächsisches Staatsarchiv, s. 358—362. Runeby, s. 459-469. Lindberg, s. 54. Arbetet otryckt. En utförligpresentation av detsamma ges i Lindborg i: Den svenska juridikens uppblomstring, s. 97-143. Lindberg, s. 63-64; se även Lindborg i; Den svenska juridikens uppblomstring, s. 122-124, ,■(78 380 133-137. Lindberg, s. 57. Lindberg, s. 66. UUB, Föreläsningskatalog 1684, Programmata Upsaliensia II, 1681—1700. Lindberg, s. 75-76. 383
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=