68 demeller en adjunkt årligen behandla iuspublicum universaleDärutöver inrättades en extra ordinarie professur vid fakulteten med renodlat ansvar för undervisning i Grotius’ natur- och folkrätt. Tjänstens innehavare under åren 1655-1663 blev Petrus Eli^e Gavelius^^^ somi sin undervisning lade huvudsaklig vikt vid folkrätten. Uppsala blev därigenom det första universitet i Europa, där regelbunden undervisning i detta ämne kom till stånd. Bakomförslaget till den e.o. professuren och till dess besättande med Gavelius stod universitetskanslerns tidigare lärare, Mattias Biörenklou.^^^ I brev till sin forne elev rörande förhållandena vid akademin gav Biörenklou prov på ingående kunskaper i den rättsvetenskapliga diskussion som pågick inom det tysk-romerska riket, något sommed all sannolikhet hade sin bakgrund i Biörenklous erfarenheter somsvenskt ombud vid fredsförhandlingarna i Osnabriick och Munster och somregeringsråd i Bremen-Verden. Enligt honomvar Corpus juris visserligen »en god och ståtlig bok» men dess relevans för den gällande rätten i allra högsta grad omtvistad, inte minst i Tyskland. Det klassiska romerska riket hörde till det förgångna och dess territoriumvar styckat i oräkneliga delar. Romersk rätt förekommest i akademiska sammanhang under det att varje tysk provins primärt tillämpade sin egen rättsordning: först i andra hand rådfrågades den romerska rätten, en inskränkt användning som emellertid också den stod under debatt i Tyskland. Biörenklou förespråkade inrättandet av tre ordinarie professurer vid den juridiska fakulteten: den första lärostolen 1655 års konstitutioner, XIX: 2 i svensk översättning av Schybergsson: »Den första av jurisprofessorerna skall till att börja med tydligt utlägga svenska privaträtten med nödvändig textförklaring för dem, som nyligen begynt detta studium. Sedan, när det gjort vidare framsteg i säväl svenska lagen somallmänna folkrätten och romerska lagen, skall han undervisa dem, huru Sveriges lag har sitt ursprung i den naturliga lagen och i postiva, gudomliga och mänskliga, särskilt de bildade folkslagen lagar, varjämte han skall jämföra dem med romerska rätten samt med de gamla sveogoternas, sä inom som utom riket, jämväl ock de närgränsande tyskarnas, danskarnas och andra folks lagar. Han skall ocksä ur svenska privaträtten proponera de förnämsta spörsmål, som däri finnas, och lämpa dem till riksens stat och den vid domstolarna gällande praxis. Hans skall läsa före middagen klockan nio i auditoriumgustavianum. Den andra skall vart är läsa och slutföra institutiones juris civilis romani, lämpade till fäderneslandets lag, och skall beflita sig omatt studenterna, sedan de fattat juridikens elementer, mä genaste vägen föras till en grundlig kännedomom den romerska lagen ur hela den lagbok, somkallas Corpus juris, varvid han skall framhålla grunden till det, som stadgas i romerska lagen, mera utgående frän den naturliga lagen, säväl den gudomliga sommänskliga, och åtskilliga, särskilt de bildade folkslagens stadganden, än frän mängfaldiga och onyttiga uttolkares synpunkter; han skall läsa klockan tvä efter middagen. Men bägge jurisprofessorerna skola vinnlägga sig omatt ärligen, antingen av dem själva omväxlande eller av fakultetens adjunkt, jus publicum universale, som gäller mellan flertalet folk och folkens härskare i krig och fred, privatimblir proponerad.» Född 1625. Studier i Uppsala. Resor i Danmark, Tyskland, Holland, England och Frankrike med besök vid de viktigaste universiteten under början av 1650-talet. Sekreterare i kansliet 1665, assessor i Göta hovrätt 1675, adlad Cederschiöld 1687. Död 1697./ E. Almquist, Petrus Elia^ Gavelius Cederschiöld, art. i: SBL 8, s. 76-81. Lindberg, s. 16. Se vidare G. Wittrock, Mattias Biörenklou, art. i: SBL 4, s. 465-473.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=