67 idéerna, utan också tillförsäkra det ledande ståndet monopol på högre världslig utbildning. Genom prästeståndets agerande förhindrades projektets utförande,omän vissa åtgärder komtill stånd i av kanslern önskad riktning: i de nya konstitutionerna infördes en fackinriktad teologie kandidatexamen vars innehavare gavs företrädesrätt till tjänster inom kyrka och skola^^^ och lärostolsinnehavaren \ philosophia civilis ålades att jämte undervisningen i etik och politik också göra studenterna hemmastadda i discipliner somsvensk statskunskap, ekonomi och handel samt krigs- och finansväsen, alla ämnen av stor betydelse för landets styrelse. Den tidigare bestämmelsen omatt undervisningen skulle baseras på Althusius togs bort och i stället underströks nu vikten av att de studerande på en aristotelisk grund bibringades goda kunskaper i jura majestatis?'^^ Den svenska förvaltningen var emellertid inte inskränkt till att enbart handha ärenden somrörde landets inre skötsel. Stormakten var för sin välgång i hög grad hänvisad till det internationella politiska livet och det fanns därför ett behov av ämbetsmän med kunskaper i internationell konflikthantering, d.v.s. i natur- och folkrätt.Att Grotius’ naturrättsliga syn därutöver hade en viss konserverande tendens och på så sätt var väl lämpad att tillhandahålla en rättfärdiggörande förklaringsmodell för en expanderande kungamakt, hade med all sannolikhet sin betydelse.^^^ Ansvaret för undervisningen i naturrätt tilldelades i 1655 års konstitutioner odelat den juridiska fakulteten: dels skulle hädanefter de båda professorerna demonstrera sitt rättsområdes rötter i den naturliga rätten, dels skulle en av ^<-8 Edlund, s. 233-238. Edlund, s. 191-192. Tankegångarna på en juridisk ämbetsexamen stannade emellertid på pappret. A.a., s. 39, 192. 1655 års konstitutioner, XIX: 4; 5 i svensk översättning av Schybergsson: »Professorn i philosophia civilis skall vart år läsa etiken och politiken från Aristoteles, den förra under det ena, den senare under det andra halvåret med nödig utläggning av texten. Och för att den studerande ungdomen utan omgångar må förberedas till fäderneslandet tjänst, så skall han anbefalla ungdomen de bästa författare i etik och politik, såväl andliga som profana, på grekiska, latin eller några andra språk, vilka de läsa privatimi lämplig anslutning till studiet av Aristoteles. I politiken skall han åter publice och privatim handleda sina åhörare såväl till allt annat därtill hörande somsärskilt till att grundligt lära känna jura majestatis, och skall med exempel från fäderneslandets lagar visa, vilken den högsta överhetens uppgift är och bör vara; 1. Med avseende å religion och gudstjänst. 2. Vid justiteväsendets administration. 3. Med hänsyn till rikets försvar och säkerhet till lands och vatten. 4. Med avseende å hushållningen icke allenast genomanskaffandet av en tillräcklig mängd av alla varor, såväl på landet genom åkrarnas och bergverkens utveckling som i städer och köpingar genom hantverkens och kommerciernas blomstring; utan därjämte: 5. Genom ordnandet och utvecklandet av rikets penningförvaltning. Han skall läsa klockan åtta i auditoriumminus.» Lindberg, s. 14-17. Runehy, s. 451-456. Angående motsatsförhållandet mellan romersk rätt och naturrätt, se Ylikangas i: Den svenska juridikens uppblomstring, s. 145-158. Författaren påvisar ett högadligt intresse för receptionen av den romerska rätten (med dess för ståndet gynnsamma dominiumlära) och kontrasterar detta med tjänstemannadelns fördelar av en naturrätt somidentifierades med den inhemska rättsordningen. 370 6
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=