66 jurispublici Svecani. I det tryckta arbetet och i de bevarande handskrivna utkasten - det första daterat till tiden före 1639 - gav Loccenius uttryck för de konstitutionalistiska tankegångar som vunnit terräng i landet. Fundamentallagsbegreppet, omfattande de bestämmelser och villkor under vilka regenten mottog kronan och undersåtarna förpliktigades till trohet och lydnad, gavs särskild uppmärksamhet. För Sveriges vidkommande kunde femsådana överordnade normer urskiljas: enheten i religionen, arvföreningarna, kungaeden och ständernas ed enligt landslagens konungabalk, vidare 1634 års regeringsform- som av Loccenius jämfördes med det tysk-romerska rikets gyllene bulla - och slutligen ständernas beslut rörande statsskicket. I den sedermera tryckta versionen avhändes emellertid regeringsformen och ständerbesluten rörande statsskicket fundamentallags karaktär och beskrevs somleges publics, utan att detta begrepp förklarades närmare. För den politiska undervisningen innebar Kristinas regeringstid en uppvärdering av den monarkiska statsformens positiva sidor i jämförelse med den intill dess förordade blandformen mellan de tre aristoteliska regeringssätten. En inte oväsentlig roll spelade här de skytteanska professorernaJohannes Freinshemius ochJohan Ffenrik Boeclerus, båda inkallade från det tacitistiskt influerade universitetet i Strassburg. Den sistnämndes arbete Institutiones politico. Accesserunt dissertationespolitic^eadselecta veterumhistoricorum loca et Libellus memorialis ethicus, tryckt i Strassburg 1674 efter det att upphovsmannen lämnat Sverige, komtill stor användning i den akademiska undervisningen. 1718 utkomLibellus av trycket också i Uppsala.^^^ Vid utarbetandet av 1655 års karolinska konstitutioner umgicks Skyttes efterträdare på posten somuniversitetskansler, Magnus Gabriel De la Gardie,^^^ med planer på att åstadkomma två sinsemellan skilda studiegångar - den ena med teologisk prägel, avsedd att täcka landets behov av präster och lärare, den andra med politisk, reserverad för unga ädlingar med ämbetsmannaambitioner.^^^ På så sätt kunde man inte bara realisera de av Skytte framlagda Clason i: StvT 1901, s. 109-128, 177-197 samt - med kompletterande upplysningar - Runeby, s. 237-252. Se Björne, Nordische Rechtssysteme, s. 125-127 och dens.. Patrioter och institutionalister, s. 26-27. För fundamentallagsbegreppet i europeiskt sammanhang (med litteraturhänvisningar) se Oestreich i: Herrschaftsverträge, Wahlkapitulationen, Fundamentalgesetze, s. 61, där det franska begreppet loisfondamentales dateras till 1576 samt benämningen lex fundamentalis för tyska förhållanden till tiden före år 1600. Runeby, s. 354-355, 358-366. Boeclerus var född 1611, studerade i Tiibingen och Strassburg, anställd vid gymnasiet i sistnämnda stad. Professor i vältalighet. Kallad till Uppsala universitet av drottning Kristina, där han tillträddevältalighetsprofessuren 1649. På grund av stridigheter med både studenter och kollegor lämnade han akademin redan året därpå. Svensk rikshistoriograf 1651 intill dess han 1652 lämnade landet. G. Jacobsson, Johan Flenrik Boeclerus, art. i: SBL 5, s. 113-117. 366 vidare G. Wittrock, Magnus Gabriel De la Gardie, art. i: SBL 10, s. 657-680. Edlund, s. 186-189. Runeby i: Den svenska juridikens uppblomstring, s. 67-80 samt aven
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=