65 samhet fann sitt uttryck i Skyttes egen donation till akademin, den skytteanska professuren. Inomdess ramförenades politiken med vältaligheten, de konster somSkytte själv i donationsbrevet sade sig haft att tacka för sin välgång.Donators bakomliggande tankegångar med inrättandet av professuren torde just vara att söka i ämneskombinationen. Vad Skytte intresserade sig för var en praktiskt inriktad utbildningsväg för ämbetsmän och diplomater, ställd utanför de akademiska myndigheternas direkta inflytande.^^° Detta innebar att det politiska-statsrättsliga studiet vid Uppsala universitet hade flera potentiella företrädare. Dels en professor vid den juridiska fakulteten, dels professor skytteanus, samt därutöver också innehavaren av lärostolen i philosophia civilis vid filosofiska fakulteten, somenligt 1626 års konstitutioner skulle ge ungdomen undervisning med anknytning till det svenska statsskicket under användning av Althusius’ och aristoteleskommentatorn Golius’ verk. Althusius’ statsrättsliga åskådning gavs därigenom en ställning som officiellt sanktionerad ideologi, en ideologi som för den akademiska undervisningens vidkommande i stort sätt följdes fram till 1650-talet. Ämnesområdenas oklara avgränsningar och den möjlighet som fortfarande fanns för den bildade att behärska flera vetenskapliga discipliner, exemplifieras av holsteinaren Johannes Loccenius. Loccenius promoverades 1625 till juris doktor vid universitetet i Leiden, kallades därefter av Skytte till Uppsala, där han 1627 blev ordinarie professor i historia. Följande år utnämndes han därjämte till e.o. professor skytteanus, en tjänst somhan bibehöll även efter det att han 1634 erhållit lärostolen i romersk rätt. Då professorn i svensk rätt, Daniel Sidenius, under åren 1636-1639 tjänstgjorde som assessor vid Svea hovrätt fungerade Loccenius under denna period somende juris professor vid universitetet. 1648 nedlade han sin undervisande verksamhet och erhöll tjänsten som universitetsbibliotekarie för att samma år utnämnas till extraordinarie och 1651 till ordinarie rikshistoriograf. Vid Sidenius’ frånfälle 1666 knöts Loccenius återigen till universitetets verksamheten i egenskap av professor honorarius juris Svecani?^^ Under sin omväxlande karriär hann Loccenius utarbeta ett stort antal juridiska verk, däribland läroboken Synopsis juris ad leges Sueticas accomodata (1648).1 sista upplagan av Synopsis juris (1673) utökades omfånget av verket genom att det till den tidigare privaträttsliga framställningen bifogades en andra del, omfattande den gällande svenska statsrätten under titeln Synopsis Donationsbrevet 1/1 1622 tryckt Annerstedt Bih, s. 183-187, liksomK.M:ts konfirmation, s. 188-190 och Skyttes närmare bestämmelse om patronatsrättigheten, professorns skyldigheter och lämplig undervisningsmetod, s. 196-204. Kjellén i: StvT 1922, s. 276. 1626 års konstitutioner, XIIX; IV: V, tryckta i/l««ersredr Bih. I, s. 255-285.s. 171172,450. Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 113-114. Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 115-117. 359 360 363
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=