64 3.2. Juridik, politik och juspublicum 3.2.1. Uppsala I samband med den upprustningav universitetet sompåbörjades under Gustav II Adolfs regeringstid erhöll - efter påtryckningar från prästeståndet - det under lång tid mer eller mindre försummade juridiska området ny stadga. Genom kunglig resolution 1620 bestämdes att det hädanefter skulle finnas två juris professorer vid akademin, den ene med uppgift att »tydha Sweriges lagh och de quasstiones sommåst i vårt landh förefalla», den andre med ansvar för »institutionesJuris Giuilis så och philosophiammoralem.»353 Stadgandet upprepades i 1626 års konstitutioner med deras mer detaljerade föreskrifter.^^"* Den inhemska rättens starka ställning vid fakulteten förtjänar att framhållas. Vid det 1536 rekonstruerade universitetet i Köpenhamn förutsågs enligt 1539 års statuter primärt en ordinarie juris professor, vars huvuduppgift var att ge undervisning i romersk rätt - företrädesvis i Institutionerna, eventuellt supplerad med utdrag av Platon, Gicero och ur Aristoteles’ Politik. Den inhemska rättens roll i den akademiska undervisningen var väsentligt mycket svagare utbildad vid det länge av prästutbildningen dominerade danska universitetet än i Uppsala, även omdet där dock skulle gå ett par år innan det juridiska studiet stabiliserades. Till universitetets förste kansler utsågs 1622 Johan Skytte somfrån tämligen enkla förhållanden lyckats arbeta sig upp till en plats inomrikets främsta aristokrati.^56 Skyttes utbildningspolitiska perspektiv dominerades i hög grad av den ramistiska metod han tillgodogjort sig vid hemstadens skola och vars idéer han livet igenomföreträdde med stor emfas.^^7 Vad somvar därutöver riskerade att avfärdas, med Skyttes egna ord, som »metafysiska futiliteter och strunt».^^* Den genomramismen dikterade praktiska inriktningen på universitetets verkAnnerstedt I, s. 112, 179. ^53 K.M:ts resolution 13/4 1620 är utdragsvis tryckt i Annerstedt Bih. I, s. 154. Omden för europeiska förhållanden mycket tidiga introduktionen av inhemsk rätt somakademiskt läroämne, se Å. Malmström, Juridiska fakulteten i Uppsala. Studier till fakultetens historia. II, s. 30-32. 1626 års konstitutioner, XIIX: II, tryckta i Annerstedt Bih. I, s. 255-285. 555 Rörande den juridiska undervisningen i Köpenhamn och den inhemska rättens ställning, se PoulJobs. Jorgensen i: Festskrift i Anledning af Tohundrade Ars Dagen for Indforelsen af Juridisk Eksamen, särsk. s. 21-22, 46-47, 68-79. Dansk översättning av 1539 års statuter vad beträffar den juridiska undervisningen i Tamm, s. 25-26. Den romerska rättens roll vid universitetet hänförde sig till påverkan från Melanchthon, se vidare PoulJobs. Jorgensen som ovan, s. 18-19, Tamm, s. 27-29. OmSkytte, se vidare Kjellén i: StvT 1922, s. 269-309. En populär framställning rörande personen ges vidare av Leif Lewin, Johan Skytte- rikrådet och donatorn i: Statsvetarporträtt, s. 33-39. 557 Kjellén i: StvT 1922, s. 273. Skytte i förhör med logikprofessorn Lars Stigzelius omden senares misstänkta fäbless för aristotelismen. Tryckt i Annerstedt Bih. I, s. 354-357; sv. översättning i Broberg, s. 348-350. Att Skyttes ramistiska inställning skulle ha påverkat beslutet om auskultantväsendets införande, förnekas av Gaunt. Gaunt, s. 43-47. 356 358
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=