62 och till kompletterades av visitationer. Lärosätets övriga styrelse utgjordes av ett conciliumacademicum, bestående av de ordinarie professorerna vid de fyra fakulteterna. Konciliets uppgift bestod bl.a. i att utse rektor samt i privilegiet att med för hertigen bindande verkan föreslå nya professorer. Kandidaten nominerades av vederbörande fakultet till den lediga professuren {jus nominandi) varefter konciliets prövning följde och det för professuren föreslagna namnet förelädes hertigen {jus praesentandi). Monarken var bunden av universitetets nominering och hans uppgift bestod enbart i att rent faktiskt utnämna den föreslagna personen {jus vocandi). Innan den designerade lärostolsinnehavaren kunde tillträda sitt ämbete, skulle vederbörande dock mottagas i konciliet {jus accipiendi) och introduceras i fakulteten {jus introducendi)?^^^ Utanför konciliet och därmed utanför direkt inflytande stod de extraordinarie professorerna jämte de doktorer somstannat kvar vid högskolan somlärare. För den dagliga förvaltningen av universitetets ärenden fanns en stab akademitjänstemän, ungefär motsvarande de befattningar somfanns i den svenska universitetsorganisationen: en sekreterare, en syndikus med ansvar för akademins rättsliga mellanhavanden och jämte rektor ansvarig för den akademiska jurisdiktionen, en räntmästare o.s.v.^"^! Av avgörande betydelse för universitetets existens — och samtidigt ett ständigt bekymmer för såväl akademin som den vakande överheten - var de donationsjordar, amtet Eldena, somhögskolan erhållit av hertigen 1626.3-^'2 Utvecklingen av Greifswalduniversitetet under svensk egid påverkades i hög grad av landets ställning i förhållande till den svenska staten i övrigt. Den svenska fiendebilden vad avsåg kronans ställning i Pommern förändrades efter fredsslutet 1648. Sågs tidigare den katolske kejsaren somden primära motståndaren ur såväl politisksomreligiös synvinkel, övertogs nu hans roll av kurfursten i Brandenburg. I perspektivet av den religiösa renlärighetens inflytande på statsnyttan betraktade de svenska myndigheterna universitetet i Greifswald somett lutherdomens bålverk mot kurfurstarnas kalvinismoch därigenom också som en välkommen replipunkt för de svenska intressena.^'^^ Universitetet spelade en viktig roll somkulturbrygga mellan svenskt och tyskt tänkande, samtidigt som provinsens och dess institutioners självständiga karaktär i förhållande till det nya moderlandet orsakade problem för den politiska ledningen i Stockholm. Efter det att en storslagen plan för akademins utvidgande gått omintet,^"^*^ utfärdades 1666 en visitationsrecess i vars huvudpunkter 1545 års statuter förblev Hertig Bogislav XIV:s konfirmation av universitetets privilegier rörande presentation av ordinarie professorer av den 1/3 1627 tryckt i Dähnert, Sammlung Landes-Urkunden II, s. 843-844. Seth, s. 24. Seth, s. 27-28. Hertig Bogislav XIV:s donationsinstrument av den 9/10 1634 tryckt i Dähnert: Sammlung Landes-Urkunden II, s. 845—853. Set^, s. 42-43. i-»-* Seth, s. 52-57. 340
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=