51 2. Upplysningen 2.1. Den tyska upplysningen: ständische AufkVdrung Universiteten i Halle och Göttingen utgjorde kärnan för den tyska upplysningen, en rörelse med delvis andra kännetecken än dess franska motsvarighet. Dess nationella särdrag har undersökts av bl.a. Joachim Whaley i volymen The Enlightenment in National Context (1981). Karakteristiskt för den tyska upplysningen av protestantiskt märke var att den var en angelägenhet för de bildade befolkningsgrupperna — härskare, adel, diplomater, officerare, lärda och konstnärer. Det var inom denna gynnade krets av personer bundna till de traditionella samhällsstrukturerna som upplysningstidens tidningar fann sin publik och det var i samma elit somtidens lärda societeter, patriotiska sällskap och frimurarloger rekrvterade sina medlemmar^^^ _ upplysningen var en rörelse inom de privilegierade klasserna för praktiska reformer på de politiska och sociala områdena, långt ifrån dominerad av radikalitet.^^^ Tankeriktningen kännetecknades av intima band till den progressiva teologin och till den kameralistiska statshushållningen somden komtill uttryck vid universiteten i Halle och Göttingen. Överhuvudtaget vore den tyska upplysningen svår att föreställa sig utan den avgörande roll somuniversiteten intog som läroanstalt och rekryteringsbas för de bildade klasserna. Den utilitaristiska kameralismen, återspeglad i statens allomfattande interventionslusta och manifesterad i nya politirättsliga bestämmelser, tillhandahöll inte bara ett teoretiskt rättfärdiggörande av upplysningsrörelsens ideal utan även riktlinjer för praktiska reformer.-^"* Den tyska protestantiska upplysningen var i första hand en utilitaristisk rörelse med målet att genomreformer inomdet bestående samhällets ramar göra den oundvikliga ojämlikheten människorna emellan mera tilltalande - allt under en välvillig och rationell överhet, mån om undersåtarnas både andliga och materiella välfärd. En av dessa ståndsbundna upplysningsföreträdare - Justus Möser, jurist med studier i bl.a. Göttingen och därefter furstlig ämbetsman i Osnabriick - har studerats i Jonathan B. KnudsensJustus B. Möser and the German Enlightenment (1986). I arbetet undersöks den tyska upplysningens väsen: det gemensamma europeiska tankegodsets roll understryks samtidigt somden nationella kontextens avgörande betydelse för stoffets praktiska tillämpning betonas. Knudsen ser sålunda den tyska upplysningens iögonfallande brist på radikalitet - frånvaron av materialism, ateism, republikanism och utopisk socialism - som följden av vitaliteten hos de olika regimernas administrativa, ståndsWhaley i; The Enlightenment in National Context, s. 110-111. Whaley i; The Enlightenment in National Context, s. 108. Whaley i: The Enlightenment in National Context, s. 112-113. Whaley i: The Enlightenment in National Context, s. 117.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=