47 rande Entwurf einer Reichsgeschichte.-^'^ Historieskrivningen koncentrerades till händelser rörande staten och de offentliga angelägenheterna, en inriktning som av Halleprofessorn Jakob Karl Spener^^o etiketterades som den pragmatiska historien. Till den positiva statsrätten och den pragmatiska historien sällade sig så en tredje disciplin, den allmänna statsrätten:publicum universale, somvid Halleuniversitetet kom att representeras av juristerna Justus Henning Boehmer,^52 Daniel Nettelbladt^^^ och - vid den filosofiska fakulteten - av Christian Wolff. Ämnet ledde sitt ursprung tillbaka till Franekerprofessorn Ulric Huber (16361694) somgenomatt avsöndra frågor rörande förhållandet mellan överhet och undersåtar från den positiva rättsordningen och ge diskussionen en teoretisk dimension inomnatur- och folkrättens ramansåg sig ha skapat en vetenskap, skild från den traditionella aristoteliska politiken. Just detta faktumvar bidragande till ämnets framgång, samtidigt som Hubers avståndstagande från den hobbesianska föreställningen omdet rättslösa naturtillståndet sannolikt underlättade receptionen inom det tysk-romerska riket. Boehmer presenterade en variant av jus publicum universale med konfessionella förtecken i vilken det autonoma förnuftet fått träda tillbaka till fördel för en religiöst färgad naturrättsuppfattning samtidigt somhan, i överensstämmelse med Halleskolans generellt historiserande tendens, tillskrev samhällsfördraget en faktiskt existens.^s^ Jus publicum universale kunde således utgöra ett korrektiv till den faktiskt existerande samhällsordningen.255 Disciplinens framgång vid de juridiska fakulteterna blev emellertid- och måhända just beroende på den nu nämnda omständigheten - begränsad, varför undervisningen i ämnet vanligtvis kom att förläggas till de filosofiska professurerna i natur- och folkrätt.256 Efter det att Halleuniversitetets första generations lärare en efter en hade avlidit - Stryk dog redan 1710, Thomasius 1728 och Gundling 1729 - övertogs dess roll under senare delen av 1730-talet allt mer av det nygrundade hannoveranska universitetet i Göttingen. För lärosätets uppbyggnad spelade geheimerådet Gerlach Adolph von Munchhausen en avgörande roll - han hade själv studerat i Halle för Thomasius, Ludewig och Gundling och bevarade föreläsningsanteckningar av hans hand vittnar omett livligt intresse förjuspublicum?-'^^ von Munchhausen gick grundligt tillväga och lät införskaffa mer än ett dussin von Wegele, s. 613-614. Se vidare Ernst Landsberg, Jacob Karl Spener, art. i: ADB35, s. 101-102. Hammerstein, Jus und Historic, s. 249. 252 Se vidare R. W. Dove, Just Henning Böhmer, art. i: ADB 3, s. 79-81. 253 Se vidare Eisenhart, Daniel Nettelbladt, art. i; ADB23, s. 460-466. 25^* Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 291—294. 255 Kuriki i: Archiv des öffentlichen Rechts 99, s. 556-585; särsk. s. 556-561. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 294-297. 252 Hammerstein, Jus und Historic, s. 312-313. Omorsakerna till grundandet av universitetet, se von Selle, s. 13-17. 250 25(>
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=