39 Upplagan är intressant, inte minst med tanke på att Pufendorfs text berikats med hänvisningar till gällande svensk rättd^^ Till skillnad från Hobbes, som företrädde åsikten att den som handlade i överensstämmelse med sin naturs lagar, handlade riktigt och identifierade rätten med naturen, hävdade Pufendorf skillnaden mellan drift och förnuftd^^ Den somhandlade i enlighet med sina drifter handlade inte nödvändigtvis enligt rätten utan enligt sin natur, den somhandlade enligt rätten handlade enligt naturen och det i förnuftet nedlagda samvetetd^^ Naturtillståndet var den situation, där människan enbart var bunden till den naturliga rätten, där det visserligen inte rådde ett allas krig mot alla, men ständigt rådde en stor osäkerhet i mötet mellan individerna.I naturtillståndet var människan svag och utsatt - Pufendorf benämnde situationen imbecillitas^^^ - ett tillstånd som i samverkan med socialitas,^^^ människans förnuftiga vilja till samlevnad, förmådde individerna till att sluta sig samman i större enheter, stater.‘°^ För att åstadkomma detta ingick människorna ett första samhällsfördrag, i vilket de enhälligt beslutade att leva i beständig gemenskapj^^** varefter de i ett mellankommande majoritetsbeslut, decretum, preciserade statens regeringsform.Slutligen definierades överhetens och undersåtarnas förpliktelser genomett ömsesiOrsaken till att Anders Wilde tillfogat hänvisningar till gällande rätt förklaras i översättarens företal (s. 28): Jag hafwer ock gifwit anwisning, så wäl till wårt kära Fäderneslands almänna Stats, som lands-lagar, samt Höga Ofwerhetens stadgar och förordningar, hwaraf både tillämpningen och förklaringen med större nytta kunde hämtas, hälst om man utaf historien wille utleta sielfwa deras uphof samt orsak af hwarje tids omständigheter och Statens omskiftande, hwaraf lagstiftaren fådt anledning til lagen, såsomi min Faders Lag- och Stats-Historic wid handen gifwes, på det Ratio legis moralis eller universalis, och politica eller specialis måtte sins emellan jemföras, och i inomtid wederbörligen åtskiljas. Hänvisningarna till gällande rätt spänner över ett vitt fält: missgärningsbalken, handelsbalken, giftermålsbalkcn, ärvdabalkcn, jordabalken nämns bl.a. Vad gäller den offentliga rätten förekommer noter till 1720 års regeringsform och konungaförsäkran, 1723 års riksdagsordning, kammarkollegiets instruktion, tulltaxor (!), m.m. Denzer, s. 112-113. Wclzel, s. 23—24. DJN, II, 2, §§11-12; DOH, II, 1,§11. DJN, II, 1, §8; DOH, I, 3, §3. I Wildes översättning: »oförmåga». DJN, II, 3, § 15; DOH, I, 3, §§7-10. I Wildes översättning: »sällskaps lik». D/N, VII, 1,§7; DOH, 11,5. DJN, VII, 2, §7; DOH, II, 6, §7. DJN, VII, 2, §7; DOH, II, 6, §8. Ang. begreppet regeringsform,regiminis, säger Denzer, s. 168: »Es ist bezeichnend, dal^ Pufendorf hier von Regierungsform (forma regiminis) und nicht von Staatsform (wie später in der Staatsformenlehre: forma reipublicae) spricht. Das zeigt, dal5 fur ihn zumindest von der Entstehung her der Staat noch durch den Gegensatz von ZusammenschluB der Biirger und Regierung geprägt ist. Es bedeutet die Ubereinstimmung mit dem angclsächsischen Denken in den Begriffen civil society und government, während dann durch die Souveränitätslehrc schon der kontinentaleuropäische Gegensatz von Staat und Gesellschaft nahegelegt wird.» I Wildes översättning motsvarasforma regiminis av begreppet »Regements form». 198 199 200 201 202 203 204 2Cf>
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=