32 reglerad samhällsstrukturd'^^ Staten var en sammanslutning av personer av olika status och även om Grotius hävdade befogenheten för folket att avgöra vilket styrelsesätt sombäst överensstämmer med dess egna preferenser - själv höll han sig neutral i ämnet - förnekade han rättigheten till revolt mot överhetenmed undantag för speciella fall av konstitutionellt nödvärn under hänvisning till den naturliga lagens viktigaste lagbud,sunt servanda, grunden för inte bara alla civilrättsliga avtal utan även för statskroppens existens överhuvudd‘^7 Under den första hälften av 1600-talet frigjordes politiken organisatoriskt från lärostolarna för praktisk filosofi vid många av universiteten i det protestantiskaTyskland, omän undervisningens innehåll intill mitten av århundradet dominerades av aristoteleskommentarer, mer eller mindre självständigt utfördad^^s Till den aristoteliskt inspirerade kretsen av författare hörde bl.a. Henning Arnisaeus (ca 1575-1636) somvidareutvecklade Bodins suveränitetslära och tillämpade den på förhållandena i det tysk-romerska riket.Uppgörelsen mellan protestanter och katoliker, territorialfurstar och kejsarmakt under 1600-talet skedde inte bara på slagfälten. En rik flora av juridiskt-politiska tryckalster såg dagens ljus: riksdagsbeslut offentliggjordes som ett led i den politiska kampen konfessioner och riksständer emellan samtidigt somterritorialstaternas offentliga verksamhet växte, reglerades och kodifierades.'5° En framväxande insikt omatt den statliga organismsomdet heliga romerska riket av tysk nation utgjorde intevar identisk med antikens medelhavsimperiumstimulerade frigörelsen från det medeltida-klassiska arvet. Avgörande för detta var protestanterna Johannes Limnaeus’ (1592-1663) och Hermann Conrings (1606-1681) arbeten. Limnaeus’ främsta insats var att i opposition mot Bodins suveränitetsbegrepp utarbetade en statsrättslig konstruktion, baserad på inhemsk lag och sedvänja samt avpassad efter den statsrättsliga situationen i det tysk-romerska riket, d.v.s. baserad på förhållandet mellan kejsare och riksständer. Under anknytning till Althusius’ folksuveränitetslära utvecklade Limnaeus läran om det dubbla majestätet. I motsats till '“*2 DJBProlegomena §§ 14-16. D/5 1, 1,§3. >44 D/5 1, 3, §8. >45 D/5 1, 3, §8. >46 D/51, 4, §§8-14. >4^^ DJBProlegomena, §§ 15, 16. Denzer, s. 310-312. MedJakob Bornitz’ (ca 1565-1625), Georg Schönborners och Christoph Besolds (1577-1638) verk lösgjorde sig politiken alltmer från traditionen. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 116-121. >49 Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 110-111. Se även, särskilt vad gäller Arnisaeus’ suveränitetslära, Dreitzel, s. 212-244. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 126-133. Se även Dickmann, 148 150 s. 124-142. >9> Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 146-154.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=