459 Legibus Fundamentalibus, åtminstone tienar thet till märckelig uplysning uti bägge hufwudstycken utj Jure Publico, neml. Konungens och Ständernas rätt och skylldighet. [s. 78]. §52. Observantia Regni ikläder sig så wähl här som i andra Rijken samma Natur, somLeges Regni Fundamentales, neml. neml. när något i thessa stycken länge warit i bruk, så att man theraf förmår sluta Konungens och Ständernas öfwerenskommande, bör thet hållas för en allmän Lag. I gamla tider berodde nästa helaJus Publicum på detta, somaf Historien ochActis Publicis sees kan. Nu hafwa wi Leges Scriptas somtill en stoor dehl förändrat el:r borttagit thenna Observantiam, thet är också mycket bättre, som thenna Observatia war föga wärd, vid. Konungz Magni bref 1346. [s. 85] 2:dra Afdelningen OmKonungen och dess myndighet Caput l:mum OmEnwäldet. § 1. Huru Riken effter Regeringzsättet warda fördelade till Monarchiam, Aristocratiam och Democratiam, wisa oss alla CompendiaJuris Naturalis och Politices, thet hörer således intet hit, här hafwa wij endast at beställa med Monarchica Forma. §2. Så kallas Regeringen när Högsta wäldet är hos en, theraf nämns thet ock Enwällde, konunga wällde Konungsdöme, fast någon af Qwinokiönet hafft detta wälldet. Ar det flera lika förlänt, bör thet hafwa annat namn. §4. Likast synes det at på detta sät- [s. 86] tet är den första borgerliga menigheten worden inrättad, och således Forma Monarchica den aldra älldsta, fast denna qu^estionen eij är wärd, at drifwas med så mycket beswär somofftaskedt. §5. Första gången blef den inrättad med twång, antingen uppenbarlig eller hemlig; men sedan är den med friwilligt samtycke på många ställen worden införd, the förmoner som then har med sig minska och lindra dess beswärligheter, hwilket ock i CompendiisJuris Nat. förklaras. § 6. Then, hwilket ett sådant wällde förlänt warder, behåller Jus Libertatis, om han eij warit under andras wällde tillförne, elljest winner Han thet när Han blir Kung, jämteJura imperii eller Konunga myndigheten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=