455 §2. Thessa kallas LL. Fundamentales Regni och således förnämta grunden, hwarpåJus Publ. byggas bör. Thet som en dehl Publicister kalla Fontes Secundarios, har iag kallat hielpmedel utj 2. Cap. därest de förklarade äro; the somi detta Cap. förekomma äro Fontes Primarii. §3. LL. Fundamentales äro the föreningar, somgiorde äro emellan Konungen och Rijksens Ständer omRiksstyrelssen, hwad Konungen och hwad Ständerne therutj tillhörer, samt om hwar och ens plicht och rättighet: el:r som Hans Kongl. May.ts stadfästellsse på Regerings Formen säger, huru Konungens Höghet må blifwa oförkränckt, Riksens Råd uthj tillbörlig myndighet understödde, och Ständerna wid deras rätt och friheter bibehållne. §4. Fast the äro föreningar kunna the likafullt kallas LL. I anseende till singulos hafwa de samma egenskaper som andra Lagar; läs Regeringz Formen 1720 infine, ock så wida Lex jämwäl betyder det rättesnöre, som man bör ställa sig till efterlefnad, så är intet twifwelsmåhl, at the ju kunna kallas LL., på många ställen nemnes [s. 46] de så utj Actis Publicis. §5. Thessa förena och förknippa hufwudet och ledamöterna till en oskiljachtig kropp, therföre bör Konungen, så wähl som Ständerna effterlefwa hwad utj dessa LL. Fundament, är utfäst, lofwadt och fastställt. The författningar som redan giorde äro, äro beröm wärda, läs Kongl. May:ts Försäkring 1720 §8. Reg. Formen 1720. §40. Om Executionen skal iag handla i Disc. § 6. Thet är för Riket en högst skadelig meningat neka detta, somiag så wähl af Riksens Fundamental Lagar, skal swara på DissentientiumArgumenta. af naturl. Lagen skal wisa i Disc, då iag och som § 7. Sådana LL. Fundamentales hafwa warit här i Swerige alt sedan Imperium Civile warit först infördt, och wid allmänna möten något om Riksstyrellsen dagtingat. Ty fastän de första tiders omständigheter woro sådana at desse LL. Fundamentales eij författades [s. 49] skrifftel., utan muntel. öfwenenskommande woro tillräckelige. Conf. Cap. 16. Rolf och Götr. Saga, äro the likafullt LL. fundamentales, för större beqwämlighet och säkerhet författas de skrifftel;n. §8. Therföre blefwo de sedan skrifne. Hit höra besynnerligen Konungarnas Försäkringar, hwarom handlas i §. 16. och wissa Ståndz Privilegier. Provincial Lagarna innehålla mycket litet härom. I Upplands och SudermanL. fins wähl en Konungz balck, men allena de 3 första Capitlen handla omJ. Publ. så framt man eij will räkna dit de 3. sidsta Capitlen, omthe fordna utskyllder och ledungar. I Konungz Baleken HellsingeL. talas i 7. och fölljande Capit. om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=