454 sig beswär och kostnad. Hiernan är eij mera förfrusen på oss än på andra folkslag. Belöningen fehlas eij heller; ty ett godt samwette theröfwer att man redel:n giordt sin syssla, kan man såwähl winna här i Riket sompå andra ställen, och den gläd- [s. 41] jen at man eij behöfwer frukta för efftertal är en stor belöning hos alla förnuftiga. § 17. Thetta studium har wähl thet gemensamt med alla andra ädla wettenskaper, att det är swårt, här förekomma många knutar;^^ Att leda alt af sina rätta fontibus fordrar arbete, att skaffa sig tillräckeha subsidier är kostsamt, och att efftersöka det som man tror skulle finnas, och likwähl med all möda eij kan upsökas, kan snart uttrötta en. Sådant öde måste en Publicist wänta sig. §18. Men man får gå så långt man hinner, och den har fullgiordt sin skylldighet, somhar arbetat så mycket han förmått, utj detta studio, sommed skiäl kan räknas bland de alldranödigaste i wåra tijder. §19. Ty alla the somwid Kongl. Cancelliet wilja giöra lycka, måste nödwändigt wara wähl grundade härutj. Här skall iag handla om 39. §. i Cancellie ordn. 1720. Jag kan eij heller finna, huru någon Swensk undersåte, somtänker tiena rijket wid Dommare el;r Oecnomie tienster, kan försumma thetta studium. En under- [s. 42] såte bör ock weta Konungens myndighet, sin plicht och rättighet, hwarest och huru han den senare söka skall. Om lyckan eller ödet giör en emot förmodan till Herdagzman, finner han altförmycken afsaknad och olägenhet, omhan är okunnig härutj. §20. Therföre will iag nu giöra ett litet försök utj detta Swenska Jure Publ. Then utj Sweriges Fundamental Lagar grundade rättwisan, skall wara mitt ögnamärcke; Alla andra afsickter lemnar iag till theras bruk och nyttiande, som kunna bättre betiena sig af themän iag. Jag will i följande Capitel handla om Riksens Fundamental Lagar, och sedan iag wijst Konungens höghet och rättigheter, täncker iag handla omRiksens Råd. Thereffter will iag förklara ständernes rättighet och sidst handla omRiksdagar. Caput 4:tum OmSweriges Fundamental Lagar. § \ . Jus Publ. Universale är som tillförne sades dehl af naturl. Lagen, menJus Publ. Particulare härflyter [s. 45] af föreningar mellan Öfwerhet och undersåtare, i the måhl somGud lemnat till theras Ofwerenskommande. I marginalen - av bläcket att döma sekundärt tillfogat Principalatet. Regaliumorigo. Privileg... origo. Skattemannarätt (?), thessJura.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=