RB 59

453 tions de Suede, och fleraDisputationer^^ och Tractater somi Disc, skolaupräknas, då iag och skal wisa at man i de förnämde böcker finner hoos de flästa alldeles ingen, hoos de öfriga mycken liten effterrättellsse [sic] omwårt Swänska Jure Publico. §12. Man kan eij undra på att utlänningarna offta fela, när the skrifwa omwår Swenska Lagfarenhet. Omdet wore mödan wärt kunde man skrifwa en hel foliant de Erroribus ExteroruminJprud. Patria. §13. Utj åthskilliga delar af Jure Publ. finnas några Deductioner dels i trycket utgångne, dels skrefne. Desse hafwa sin nytta men böra försichtigt brukas, ty somstörre delen äro Anecdota och en del med mycken frihet el:r förmätenhet skrefne, så böra de med åtskillnad och försichtighet nyttias. §14. Därutinnan äro wij lyckeligare än wåra Förfäder, at fast än många Acta Publica ännu dehls i Publica Archiva dehls hoos enskylta Perssoner giömmas; äro likwähl många somdehls warit swåra at få dehls för mångomhit tills obe- [s. 38] kante, äro genomHadorphsJöransons Tegels, Widekinds, Oernhielms, Peringschölds, Wildens och Stiernmans flit och arbete i trycket utgångne. §15. Wij beswära oss öfwer wåra Förfäders effterlåtenhet, somwarit orsak till at många handlingar blifwit förlorade, och förga eller intet tillräckel. utarbetat i detta studio, men när wi ansee tiderna, som the lefwat utj, förtienar the utsächt. Jämför Riksd. Beslut 1668. §. 3. Arbetet är swårt när man eij kan wänta tack därföre, men odrägeligit när man måste lida förfölljelse och hat för belöning, ja när friheten war borta, war det fåfängt at tala och skrifwa därom. §16. Theremot hafwa wij intet som wår tröghet och effterlåtenhet enskylla kan: Frihet at tala sanningen är oss lemnad, till de tryckta handlingar hafwa alla tillgång och till de somännu otryckta äro, nekas ingen tillträde somwill giöra Avsnittet kompletteras av en uppsjö mer eller mindre kryptiska anmärkningar. Rörande disputationerna är noterat: Lundii diss. Disputationen ... i Upsala. Gronxvald de Systemate Scandinav. (L. I, s. 222: Systemate ScandinavLe, Svecue Infansto G. Tiburt. E. Teiburtius. Dalek. [1731]) Hermansson de Regalibus Regni Sveo-Goth. (L. I, s. 241: Regalibus Regni SveoGothici. Christoph. J. Brehmer. Stockh. [1733]) Arrhenius de Morasten (L. I., s. 31 Jacob. Arrhenius: Mora-Steen G.Joh. L. Tömer OG [1700]) de Militia Vet. Goth. (L.I., s 30: Militia Veterum Gothorum. Sam. Elfving Dalek. [1698]) Antiquitate Monarchite Sveo Goth ( L. I., s. 30: Anitquitate Monarchic Sviogothicx. Sw. Hwalherg WG [1689]) Celsius de Incrementis Regni Sviog. (L. I., s. 97: Olaus Celsius Pat: Incrementis Regni Svedici, & prtccipuis Provinciarum Fatis. G. Abrah. Wahlman Gestr. [1707]) Gronwal de Facie Imp. Svio G. Antiqua (L. I., s. 216: Facie Imperii SveoGothici Antiqua G. Joh. Ramner Wman [1725]). Därutöver finns även noterat: Nettelblatts Thesaurus Formula Regim. Svec. 1634 .... Grypsw. 1729 samt Lundius de origine Majest., Obligat. Civis Svion., Legibus Hyperbor.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=