RB 59

29 1,3.2. Utvecklingen i Centraleuropa 1.3.2.1. Monarkomakerna och Bodins suveränitetsbegrepp Omvärderingen av den romerska rätten och dess källor inleddes i Frankrike med Guillaume Budés (Buddaeus) verk Annotationes in Pandectas (1508) som vägröjare för att under senare hälften av 1500-talet kulminera i Francois Hotmans (1524-1590) ochJean Bodins (1529/30-1596) arbeten.Förutomatt aktivt delta i debatten rörande den romerska rättens ställning i franskt rättsliv, bidrog båda till den politiskateoribildningen- omän från skilda utgångspunkter. Hotmans kalvinistiska övertygelse och hans ifrågasättande av den romerska statsrättens giltighet för samtiden gav honom en framskjuten ställning bland demsomhävdade en folkets motståndsrätt mot den katolske monarken, de s.k. monarkomakerna.'*^ Bodin såg lösningen på landets religiöst betingade splittring i en stark och oberoende kungamakt. Då den romerska rättens roll som auktoritativt rättesnöre underkänts, ersattes dess normerande funktion av historiska studier och undersökningar av främmande rättsordningar. Ur dessa kunde så de bakomliggande, allmänna rättsprinciperna härledas.**’ För Bodins statsrättsliga tänkande, manifesterat i Les six Livrés de la République (1583), medförde detta en precisering av statens väsen och - framförallt - introduktionen av det suveränitetsbegrepp somi kombination med teokratiskt tankegods skulle bilda grunden för de absolutistiska staternas rättfärdigande.*2° Bodin beträdde här ny mark.’^’ Den av honomstarkt betonade maximen att ingen samtidigt kunde vara både undersåte och överhet medförde att suveränen stod över den positiva lagen samtidigt som lagstiftningen uppfattades som en exklusiv angelägenhet för monarken. Ett deltagande för undersåtarna i landets regering - utöver rent rådgivande funktioner - var därigenomprincipiellt utesluten. Uppfattningen omden starka centralmaktens betydelse för samhällets välgång fann ett brett gensvar i den franska debatten. Under senare delen av 1500-talet trängdes monarkomakernas idéer ommaktdelning och motståndsrätt allt mer tillbaka för att först efter upphävandet av ediktet i Nantes 1685 åter spela en viss roll i protestantiska exilkretsar.*^^ Under 1600-talet och i synnerhet efter trettioåriga kriget genomgick den praktiska filosofin en omvandling från att tidigare i huvudsak ha behandlat "7 Franklin, s. 18-20. Ommonarkomakerna, se vidare Gough, s. 48-64. Franklin, s. 36-79. >20 Church, s. 226-230, 325. >2' Bodin, Les six Livrés de la République, s. 122: La sovveraineté est la puissance absolué & perpetuelle d’vne République, [...] la plus grand puissance de commander. Il est icy besoin de former la definition de souueraineté, par ce qu’il n’ya a ny iurisconsulte, nyphilosophepolitique, qui 1’ayt definie: ia^oit que c’est le poinct principal, &le plus necessaire d’estre entendu au traitté de la République. (Min kurs.) >22 Keohane, s. 6^—7\. >23 Keohane, s. 52-53. 118

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=