449 §6. The forna utländskaJCti som ingen kundskap hafft utj Historien hafwa mycket fördärfwatJ. Pub. studium, och offta gifwit anledning till de förnufftigas åtlöje, nu lär ingen somhar kundskap omJ. Publico, kunna neka studii Historici ogemena nytta aldenstund det wisar när L.L. fundamentales äro giorde, hwad orsaken warit thärtill, det förklarar Rijksens Revolutioner, uptäcker Observant. Regni, lärer hwilket Regeringz sätt är för rijket mäst nyttigt. Här finner man ock hurudan Konungens myn- [s. 21] dighet och undersåtarenas rätt warit i älldre tider, hwarföre den blifwit ökt eller minskat med mera. I Disc, skal iag wisa at wåra förfäder eij warit lata i Historiers förfärdigande, men försumliga att conservera dem. § 7. Thet samma iag sagt omstud. Histor. nytta, menar iag ock omstud. Antiquitatum; hwilket af then okunnige allena förachtas, therutinnan kommer thet öfwerens med Historien, at thet wisar hwad i älldrre tider brukeligit warit, ock ärkiänner sammaprincipia neml. Diplomata, Numismata, Lapides och traditiones, hwart effter sitt wärde. Men somstudiumantiquitatumeij fölljer så noga Seriemtemporis, somHistorien, och i denna bör mycket omtalas, somdet förra eij bryr sig om, hwilken och samlar tillhopa och tillika föredrager allt somutj ett Ärende på särskillte tijder warit brukeligit, å har iag med så mycket större fog kunnat skillja demåth, somstud. Antiquitatumär ett foster af Historien. § 8. Men bägge desse torde kunna giöras mera brukbara för J. Publ. än the nu äro. Många nödiga saker äro både af wåra Historicis och Antiquariis förbijgångne. Thet mästa somwij förnöija oss med, kunna wij eij bruka eller nyttia, man måste siellf arbeta sig igenom, somi Disc, för- [s. 22.] klaras skall, då iag och ärnar wisa huru dessa studier kunde inrättas till hela Lagfarenhetens nytta. §9. Jag nämde Diplomata och Acta Publica blandfontes Historide, the äro och the tryggaste och säkraste kiällor, the wisa oss många fehl i Historien, the lära oss skilja thet osäkra från thet wissa och förutan thet att the gifwa oss siellfwa Principia proxima (ändrat och svårläst) J. Publ, somi 4 Cap. omtalas wid handen, så gifwa the jemwähl ett ogement lius i många stycken som höra. Hwad Historici stundom eij understått sig att nämna uptäckas i dessa handlingar, och hwad the med få ord nämt, warder här utförl. förklarat. §10. Men till att kunna skillja the rätta Diplomata ifrån de updicktade samt märka the fehl som i afskrifter sig insmugit, och rätt förstå them som gamla äro, behöfwas kundskap utj Arte diplomatica, och thet somther till hörer, om Mabillons,^^ Hertii,^^ Ludewigs, Eckards‘^^ och Conrings skriffter i Arte Dipl. I marginalen (bl.a.): de Re Diplom. 1681. I marginalen (bl.a.): de Fide Diplomaticum Germanue. P. I, s. 256-257: Job. Nic. Herr ...Er schrieb ... 1699. defide diplomatumGermanue imperatorum & regnum... I marginalen (bl.a.): Christ. Hinr. Eckardt Introductio in remDiplom. Jen^e 1742 4:to. till J. Publ
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=