447 Rijke hafft med utländska magter. I Disc, skall iag wisa huru iag tänker anlägga detta arbetet, hwad subsidier iag redan har och hwad mig fattas. Men nu bör iag endast handla omJ. Publ. §22. Rätta ändmåhlet utj detta studio är, att en somsig therom winlägger, må wetta hwad effter Riksens fundamental Lag Ofwerheten [Råd] och Ständer tillkommer, så att man må kunna förstå hwad i desse stycken rätt eller orätt är, till Rikets nytta och wältrefnad. §23. Till att främja thenna Riksens wälmåga äro jämwäl Academier inrättade, och som alla tiders Historier lära oss, att Riket i hwilket man går ifrån dess Grundförfattningar och låter allt gå effter egen willd, är när in till sin undergång, ty så är det så mycket nödigare, att tidigt skaffa sig god grund i thessa stycken wid Academierna, som Praxis ofta är en bedräglig och slät läromästare i Jure Publico. Wår Academies Consitutioner befalla thet,'^° uttryckehn.'*^ § 24. Och fast många nu haft mycken olägenhet theraf, at han skrifwit i sådane saker, så bör eller kan det eij afskräcka någon someffter sitt Ämbetes plicht är skylldig att wägleda ungdomen therutj. Ty riken [s. 14] och tiderna böra noga åthskiljas, och hwad man skrifwer eller talar, bör ske med synnerlig försichtighet, utan all kitzlighet. §25. Antingen detta bör Doceras och skrifwas af Politicis ehr JC.tis menar iag wara en onödig fråga: Ty som en förnuftigeij bör lämna ett så ädelt och nödigt stycke af Lagfarenheten när Ofwerheten det honom anbefallt, så lärer han eij heller blifwa swartsiuk, om någon annan will försöka sitt pund däruti.'*^ § 26. Likamycket hwemsomarbetar därutj allenast det blir rättel. wårdat och skiött, förklarat och lärdt, hwilket skier när man lämnar all willd åsido, kiänner, förstår och brukar de rättafontes; hwareffter de förekommande ärender böra afgiöras; hwarken draget det i twifwelsmål, somafgiordt och faställt är, eij heller påtager sig att afgiöra the mål, som Leges Fundamentales eij welat afsluta, och som en beskiedlig Docens söker sina Auditorumnytta, så bör han så i thenna somthe öfriga dehlar af Lagfarenheten tiga med det som hans H:rar Anmärkning i marginalen: fast eij tydeligen och Anmärkningarna i marginalerna är rikhaltiga. Här blott ett urval: Nu äro Professores Juris Puhlici i Tyskland, then första blef inrättad af Ferdinand. Catol. i Freiburg sedan continuerad af K. Leopold. Omen Stat har många goda Publicister som nogra Praxin Juris Publ: då är Just. Publ. i godt stånd. ... [oläsl.] Stats Secret. The gamla hörde eij/«5 Publ. widAcad. ... ‘*2 Bland andra anmärkningar i marginalen: Leyser Vol. Ip. 31.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=