445 en hwar är berättigad och plichtig till. Annars kan eij författningen bestå, efftersom en hwar will gierna wara Herre, hwaraf upkomma oordningar, under hwilka Republiquen eij kan hafwa bestånd. §11. Thesse aftahl och föreningar kallas Leges Publicte effter de inrätta statum publicumRegni, läs 4 Cap. Thesse så wähl somJuris Publici Prudentia äro förthenskull först upkomne, sedan Imperia Civilia blefwo inrättade.^i [s. 6] §12. Leges Publicte el:r Statzlagar äro fördenskull then förening som emellan Ofwerheten och Riksens ständer giord är omRiksstyrellsen, hwad myndighet och rätt Konungen tillkommer, hwad Hans skylldighet är emot Rijksens ständer och sina undersåtare, samt hwarutj deras plicht består. The orden Publicum och Stat lära wara bekanta. §13. Wettenskapen att rätt förstå, samt wid tillfälle nyttia och bruka dessa Lagar kallas fördenskull Jus Publicum, Jurisprudentia Publica, Jur. Publici Prudentia el:r StatsLagfarenheten, thetta är alt ett. §14. The ärender somhär förklaras wisa nog skillnaden emellan thenna delen af Lagfarenheten, som har att beställa med Riksstyrellsen, ochJurisprudents Privata, som sliter enskylta Perssoners twister.Oeconomicasom lärer hwad stadgat är om hushålldningen i ett Rijke./«rz5pr. Fecialis somförklarar rijkets rätt i anseende till andra magter effter Pacta ochJus G. hwilken jemwähl kan begripas underJurisp. Illustris, somtillikaförklarar Konungens angelägenheter utan afseende på Republiquen, se §21. § 15. När man anser Perssonerna somtwisten angår, kan man wähl någorlunda men eij fullkoml. sluta, till hwilken dehl af Lagfarenheten måhlet bör räknas, men sielfwa saken måste och öfwerwägas; Ty [s. 9] fast frågan eij nämner Konungen, el:r dess myndighet, hörer saken stundom likafullt till Jus Publicum och fast saken angår Konungen, kan then likwähl höra till J. Priv. el:r. J. Pr. Illustr. Detta skall med Exempel förklaras och wisas att Konungen uti sina enskyllte angelägenheter ofta föllgt J. Priv. samt huru nödigt det är att wetta till hwad dehl af Lagfarenheten hwar fråga hörer. §16 När Gud stiftade den naturliga Lagen somi §. 2. är omtallt, föreskref han och hwad Ofwerhet och undersåtare äro hwarannan skylldige, thetta kallasJ. Publ. Universale. I Discoursen skall jag handla omHubers,^^ Böhmers,^^ ThoUnder stycket: Spenerp. 1. I marginalen: In dubio imperiumlimitatum. Anmärkning ovan raden: Jus ... Anmärkning i marginalen: Introductio in Jus Publ. Univ. P. I, s. 343—344: Just. Henning Böhmer 1701-1718. ... Introductio in ius publicumvniuersale, ex geniunis iuris naturaeprincipiis
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=