28 ning i stort sätt oantastad även vid de protestantiska högskolornadi° Till stor del kunde detta härledas till Philipp Melanchthons insatser, vars aristoteleskommentarer, baserade på nyöversättningar från grekiskan och rensade från medeltidens skolastiska ballast, fick stor spridning och i sin tur bearbetades till nya läroböcker och kommentarer.^ Under 1530-talet och framåt inrättades under påverkan av Melanchthon professurer i praktisk filosofi vid de flesta protestantiska universitet i Tyskland, där grunden för undervisningen var den aristoteliska etiken och politiken.'Den under reformationen till en början med stort avståndstagande behandlade hedniska aristoteliska filosofin tilldelades rollen av en av överheten sanktionerad ideologi, rättfärdiggörande husbondeväldets utsträckning från familj till monark och Gud med samhällslivets slutliga mål som riktmärke: att tillförsäkra de av naturen sociala individerna den bästa möjliga existensen.Enliknande funktion tillmättes också historien genomatt man bakom tidernas växlingar kunde skönja Guds styrande hand.""' Historieskrivningen tjänade till uppbyggelse och till klargörande av Guds plan för världen - en plan där det heliga romerska riket av tysk nation genom en kombination av bibelställen och traditionen ompåvens translatio imperii tillskrevs en särställning.Melanchthon anslöt sig till denna lära men med en av reformationen påverkad syn på påvestolen: det romerska arvet var överlåtet till de tyska kejsarna av Gud för att dessa på Hans uppdrag skulle försvara riket och därmed den av Honominstiftade ordningen inte bara mot turkarnas anfall utan även mot angrepp från påvedömet, allt i avvaktanpå den yttersta dagen. Coing i: Handbuch der Quellen und Literatur II/l, s. 14; Petersen, s. 33-38, 118-127. Peferse;j, s. 48—60, 118-127. Denzer, s. 300-309 med kronologisk översikt av ämnets introduktion vid de olika universiteten samt lärostolsinnehavare under perioden mellan 1535 och början av 1700-talet. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 84. "■* Klempt, s. 17-22. "5 Utgångspunkt för dessa tankegångar var Dan. 2:36-45. Den babyloniske kungen Nebukadnessar anfäktades av drömmar om en stor bildstod sammansatt av olika material. Den ende som kunde redogöra för kungens dröm och dessutomge en tolkning, var den vid hovet utbildade juden Daniel. Enligt honom symboliserade bildstoden de fyra mäktiga stater somskulle föregå det eviga gudsriket. Av kyrkofadern Hieronymus tolkades de fyra rikena somatt i tur och ordning vara det babyloniska, det medisk-persiska, det grekiskaoch det romerska. Efter det att det klassiska romerska riket gått under, hade läran omde fyra världsmonarkierna förknippats med traditionen ompåvens translatio imperii, d.v.s. dennes fingerade överlåtelse av det romerska imperiets världsherravälde på Karl den store och hans efterträdare-en tankekonstruktion somalltså medförde att det tyska riket erhöll biblisk och därigenomgudomlig legitimation. Lubbe-Wolff i: Der Staat 23, s. 369-371. Klempt, s. 29-33. 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=