27 egenskaper av responsamyndigheter vid Aktenversendung^^'^ och till de tjänster somfursten förväntade kunna avkräva sina professorer i juridiska och förvaltningsmässiga frågor.Det hävdvunna sättet att behandla ämnet på genom en rigid genomgång av texten i den ordning den förelåg i de auktoritativa editionerna avlöstes av en systematisk metod, baserad mera på ämnesdistinktioner än på verkets struktur.’^^ Ur den traditionella romerska rätten växte nya juridiska discipliner framsomi viss mån underordnades den romerskrättsliga systematiken men samtidigt avspeglade nationalstatens framväxt och den lärda rättens ökade betydelse för praxis. Straffrätten och processrätten frigjorde sig från den traditionella romerskrättsliga materien,den inhemska rätten, jus patriae eWer jus proprium, gavs en större roll*°^ och naturrätten uppträdde som akademiskt läroämne. I detta sammanhang, karakteriserat av en omvärdering av universitetets ställning och, framför allt, den kunskap de akademiska lärarna förväntades förmedla till studenter och den vetenskapliga diskursen, gjorde den offentliga rätten entré somakademisk disciplin. 1.3. Politik, naturrätt oc\ijHSpublicum 1.3.1. Inledning Stoffet för de sistnämnda, med varandra besläktade ämnesområdena - naturrätten och den offentliga rätten - stod att återfinna vid den inte alltid så skarpa gränsen mellan filosofisk och juridisk fakultet. Undervisningen vid de filosofiska fakulteterna påverkades starkt av de humanistiska strömningarna och nya professurer infördes i ämnen sompoesi, vältalighet, grekiska och hebreiska. Aristoteles’ centrala roll för fakultetens traditionella discipliner utsattes visserligen för attacker både från humanister och reformatorer, men behöll sin ställUniversitetets verksamhet somresponsamyndighet var ett utslag .av den praktiska reception av den romerska rätten somägde rumi det tvsk-romerska riket under 1500-taIet. Från att tidigare i huvudsak ha varit ett akademiskt ämne, började den romerska rätten - beroende på ett verkligt behov av kompletteringar av den ärvda rättsordningen eller på dess inneboende auktoritet - att tillämpas i det praktiska rättslivet för att allt mer undantränga de medeltida sedvanerätterna. Detta medförde svårigheter för domstolarna somi många fall hänvisades till expertutlåtanden från de juridiska fakulteterna, s.k. Aktenverscndung, ett bruk somofficiellt inte avskaffades förrän 1879. Jfr. G. Buchda: Aktenversendung, art. i Handuörterbuch zur deutschen Rechtsgeschichte /, sp. 84-87. Hammcrstein i: Historische Zeitschrift 241, s. 299. Going i: Handbuch der Quellen und Literatur II/l, s. 38-39. Going i: Handbuch der Quellen und Literatur II/l, s. 41-42. Genombrottet för den inhemska rätten som akademiskt ämne i Kontinentaleuropa skedde genom införandet av lärostolar i droit jranqais vid de franska fakulteterna 1679. Under 1700-talet genomfördes liknande åtgärder i bl.a. Spanien, Tyskland och Italien. Going i: Handbuch der Quellen und Literatur 11/1, s. 44—46. Vad gäller de svenska förhållandena, se nedan. Going i: Handbuch der Quellen und Literatur II/l, s. 13. 104 106 107 109
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=