401 digt gynnade det allmänna bästa. Att överheten skulle tillgodose det allmänna bästa var en uppfattning med djupa rötter i västerländskt tänkande och en europeisk stat utan anspråk på att inom sina gränser förverkligadenna målsättning vore knappast tänkbar under perioden. Att därjämte även tillgodose friheten kunde emellertid medföra bekymmer: vilkas frihet och i förhållande till vem? Den tyska friheten - »Deutsche Freiheit» eller libertas statuum Imperii — som den kom till uttryck i litteraturen på området avsåg territorialherrarnas frihet gentemot kejsarmakten och riket, d.v.s. en riksständernas självständighet 1 förhållande till centralmakten. För undersåtarnas vidkommande kunde en viss sedvanerättslig frihetssfär komma ifråga, så länge inte den inskränktes genom överhetens ingripande - ett ingripande som då, trots allt, skulle tjäna det allmänna bästa. Ett deltagande i statens styrelse var visserligen inte uteslutet men heller inte nödvändigt — i slutänden var undersåtens roll beroende på statens lagar, somju stiftats för det allmänna bästa och i sig utgjorde grunden för en rättmätig frihet.^^^4 svenska friheten som den auktoritativt definierades i En Ärlig Swensk bestod i undersåtarnas frihet från allt tvång med undantag från vad lagarna förskrev, d.v.s. de lagar somstiftades av undersåtarnas företrädare, ständerna, för gemensam nytta. Detta var något helt annat, framhölls det i tidskriften, än förhållandena under ett oinskränkt envälde, då monarken hade rätt att stifta lagar efter eget skön och undersåtarna utan gensägelse var tvingade att lyda.'^^^ inte desto mindre sade man sig på båda sidor av Öresund vara angelägen om ett hänsynstagande till den allmänna opinionen: Sverige gick i praktiken längst, inte bara vad gällde undersåtarnas medverkan i landet styrelse utan även vad gällde tryckfriheten. Också bortsett frånden glättade politiska propagandan, kan man konstatera att det svenska statsskicket i högre grad än det danska faktiskt var beroende av undersåtarnas deltagande. Genomriksrådets i regeringsformen preciserade ställning somständernas förtroendemän och ständernas återspegling av de hemmavarandes politiska preferenser, spelade den offentliga opinionen sannolikt en större praktisk roll i Sverige än vad som var fallet i Danmark. Den danska friheten förefaller med sitt principiella avståndstagande från aktiv politisk medverkan ha stått närmare den tyska varianten än den officiella svenska samtidigt somabsolutismen onekligen var besvärlig att rättfärdiggöraur ett frihetligt perspektiv. Holbergs och Kofod Anchers försvar av Kongelovens Danmark mot Montesquieus påstådda kritik har många gemensamma drag med Wildes kamp för det karolinska enväldets legitimitet - skillnaden mellan tyranni och monarki var av stor betydelse. Båda länder var starkt påverkade av den tyska upplysningen, inriktad på reformer inom det bestående samhällets ramar. Naturrättsuppfattningen var 1654 vidare Link, särsk. s. 144—155. En Ärlig Swensk, s. 14. 1655
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=