398 rättande av institutionen och en kommission tillsattes, i vilken bl.a. Hojer var ledamot. Planerna realiserades 1747 och akademin kunde uppta sin verksamhet med inriktning på utbildningen av blivande ämbetsmän i administrationen. Akademin stod dock inte öppen för envar utan reserverades för studerande från adeln och det högre borgerskapet med förmåga att själva finansiera sin vistelse vid institutionen.*^‘♦5 j statuterna fastlades professurernas antal till fem, därbland en professor i statsvetenskap och offentligrätt samt en i juridik. Samtliga studerande tillhölls att skaffa sig grundläggande kunskaper i kungarikets historia, statsförfattningoch lagar; föreläsningarna skulle hållas på danska.*^'*^ Innehavare av professuren i statsvetenskap och offentlig rätt -professor juris et politices — blev 1751 Jens Schielderup Sneedorf, född i Soro 1724 och med utbildning både från universitetet i Köpenhamn och utländska högskolor, bl.a. Göttingen. Sneedorfs viktigaste arbete var det 1757 anonymt utgivna verket Den borgerlige Regiering, i allt väsentligt en återgivning av hans statsvetenskapliga förläsningar. Inget otryckt material av Sneedorfs hand är bevarat, däremot studentanteckningar från hans föreläsningar över De Vesprit des loisV^^^ Sneedorf tillbakavisade Holbergs och Kofod Anchers uppfattningar om att Montesquieu jämställde despotin med enväldet enligt danskt snitt men delade å andra sidan inte fransmannens höga tankar om den engelska författningen helt ut; bland statsskicken var det kungliga enväldet det bästa. Man kan utifrån titeln förledas att tro att innehållet i Den borgerlige Regiering är dominerat av Lockes idéer. Så är inte fallet. I arbetet avvisar Sneedorf tvärtomalla förslag till maktdelning och förnekar den högsta maktens bundenhet till lagarna.Den danska författningen grundades på folkets frivilliga maktöverlåtelse till monarken, vars konsekvenser kodifierats i Kongeloven, d.v.s. i grund och botten samma argumentation somhos Hojer.^^^o Enväldets införande var i själva verket till frihetens fromma: genomavskaffandet av riksrådet hade var och en undersåte gjorts till monarkens rådgivare - medlet därtill var den yttrandefrihet Sneedorf ansåg härska i kungariket.I realiteten rådde principiellt förhandscensur under perioden, även om regeringen befriade författare som skrev i ekonomiska ämnen - däribland Sneedorf själv - från förhandskontroll. Tryckfrihet infördes under Struensees egid 1770 men inskränktes åter efter hans fall 1773.*^^^ Nielsen, s. 32-35. Norvin i: Sore. Klostret - Skolen - Akademiet gennemTiderne. II, s. 189-190. Sorensen, s. 10-11, 15. Norvin i; Sore. Klostret - Skolen — Akademiet gennemTiderne. II, 1645 1646 1647 s. 204-206. Holm, Omdet Syn paa Kongemagt, Folk og borgerlig Frihed, s. 54—55, 61—63. Sorensen, s. 31-33, 43. Sorensen, s. 48-49. Sorensen, s. 72-74. 1652 Holm, Trykkefrihedens Historie 1770—1773, s. 4—8, 9. 1648 1649 1650 1651
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=