395 influerade av förhållandena vid detta universitetetd^^* För den juridiska fakultetens vidkommande, innebar de nya bestämmelserna att antalet ordinarie lärostolar vid fakulteten utökades till två. Den ene professorn förutsågs ge undervisning i natur- och folkrätt, i juspublicumsamt, en dag i veckan, även i moralfilosofi. Den andre skulle ge föreläsningar i romersk rätt och i anslutning till demäven i dansk rätt samt visa den inhemska rättsordningens överensstämmelse med såväl natur- och folkrätten sommed andra folks lagar. De nya statuterna medförde därigenom den officiella introduktionen av tre nya ämnesområden: natur- och folkrätt, dansk rätt och - jus publicum. Till största delen var de nya bestämmelserna emellertid inget annat en kodifiering av dittillsvarande praxis: den ordinarie professuren hade således sedan mitten av 1600-talet kompletterats av extraordinarie professorer och undervisning i naturrätt - huvudsakligen baserad på Grotius och Pufendorf - hade förekommit alltsedan slutet av samma århundrade liksom ansatser till undervisning i den inhemska rättsordningen.Hojer blev själv innehavare av lärostolen i naturrätt 1734.i^^^ De juridiska kunskaperna hos ämbetsmännen vid underrätterna hade då under en längre period ingivit mydigheterna oro. Centraladministrationens överväganden i saken resulterade i förordning av den 10 februari 1736 rörande införandet av juridisk examen. Hojers uppfattningar på området. Hädanefter förbjöds studerande att söka anställningar inom rättsväsendet utan att ha genomgått offentlig examen vid juridiska fakulteten. I motsats till de svenska bestämmelserna på området, preciserades ämneskraven i förordningen: för godkänt betyg erfordrades grundläggande kunskaper i naturrätt, i dansk och norsk rätt samt i romersk rätt; för högre betyg krävdes därutöver kunskaper i folkrätt, tysk-romersk rätt samt i jus publicumuniversale danicumoch germanicum. Konsekvenserna av de nya konstitutionerna och framförallt av examensförordningen var att »det danske flag var hejst over fakulteten arbejde». Reformerna medförde att Ludvig Holbergs 1715 utgivna Introduction til Naturens og Folkerettens Kundskab fick ett stort genomslag efter en inledningsvis svag efterfrågan. Innehållet dikteras till stor del av lån från Pufendorf, Grotius och Thomasius. Även omregenten var förpliktigad till att alltid vars innehåll till stor del dikterades av 1632 1633 Legstrup i: Kobenhavns universitet 1479—1979 I, s. 315—328. Tamm, s. 82-83. 1630 Tamm, s. 83; vidare vad gäller undervisningen vid fakulteten, se Poul Johs. Jorgensen, s. 67-79. 1628 Ditlev Tamm, Andreas Hojer art. i: DEL (3:e udg.) 6, s. 420—422. Tryckt somForordning, Anlangende Hvorledes med Examinibus Juridicis ved Universitetet udi Kiobenhavn til Justitiens Befordring herefter skal forholdes. Friderichsberg Slot den 10 Februarii Anno 1736. Kiebenhavn u.å. Cit. Troels G. Jorgensen, s. 259. Holberg ogjuristeme, s. 45^6. 1631 1632 1633 1634
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=