393 liga till Dähnerts undervisning i svensk statsrätt påträffats, är det inte möjligt att ge en analys av de uppfattningar som Dähnert faktiskt gav uttryck för i katedern. Av det tryckta materialet framgår emellertid att åtminstone ett typiskt moment i hur grundlagarna presenterades i Sverige också avspeglades i Dähnerts presentation av stoffet: den avvaktande hållningen till den tyska doktrinen på området och dess upphovsmän. I förordet till grundlagsöversättningens första del anklagades statsrättsliga författare för okunnighet om den svenska författningen och i inledningen till översättningen av En Ärlig Swensk uttrycktes förhoppningen att boken skulle lära de tyskspråkiga läsarna att undvika näsvisa bedömningar av svenska »rikssaker». Efterforskningen av material härrörande från statsrättsundervisningen i Abo inskränktes till en undersökning av handskriftsbeståndet i Helsingsfors universitetsbibliotek— en undersökning somdessvärre gav nedslående resultat. Utifrån föreläsningskatalogerna kan man emellertid konstatera att Pryss under 1768 och 1769 baserade sin undervisning på den anonymt utgivna Swea Rikes Styrelse Efter GrundLagarne. Skriftens innehåll måste ha motsvarat även de högst ställda kraven på politisk och konfessionell konformitet: människorna besatt en av Gud inplanterad social läggning somdrev dem till bildandet av stater och för Sveriges vidkommande kunde man konstatera att landet alltsedan äldsta tider regerats av en konung med råds råde och att folket varit representerat vid riksmöten och andra samlingar med regenten. Med hänsyn till detta och att både Schulteen och Pryss synes ha skött sina åligganden i överhetens ögon, finns det inget som talar för att undervisningen vid det finska universitetet skulle ha skilt sig ifrån de övriga i riket. 5. En komparativ utblick: Danmark Framställningen har hittills koncentrerats på att undersöka den svenska statsrätten under perioden 1719-1772 genomredogörelser för bakgrunden för den konstitutionella regleringen, för hur författningens legitimerades och för hur den åskådliggjordes i den akademiska statsrättsundervisningen. För att belysa ämnet ur ett annat perspektiv, kommer i det följande en komparativ studie av förhållandena på andra sidan Öresund att genomföras. Både likhet och skillnader de båda staterna emellan uppmärksammas. I Danmark hade ständerna godkänt arvrikets införande och, som en konsekvens därav, upphävt monarkens bundenhet till handfästning och ed. Fredrik III gavs fullmakt att på egen hand låta utarbeta en successionsordning och fundamentallag för riket,^^-' den i november 1665 av monarken underteckande Ständernas hvllningsbrev av den 10/1 1661, »Arve-Enevolds-Akten» är tryckt i Jorgensen, 1621 s. 1-4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=