387 4. Den inomdisciplinära aspekten Varifrån hämtades då den argumentation sompresenterades till stöd för regeringssättet och hur positionerade ämnets företrädare disciplinen i förhållande till övrigt juridiskt stoff? I 1723 års brev från kanslikollegiet till landets universitet lämnades en antydan till hur man från överhetens sida ansåg att undervisningen borde utformas - syftet var att de studerande skulle bibringas ett redligt, ömt och nitälskande hjärta för landets frihet och »det almäna bästa», d.v.s. en hänvisning till den gängse, religiöst accepterade aristoteliska traditionen i överensstämmelse med universitetskonstitutionernas stadganden. Betydelsen av Hans Harmens översättning av Lockes Two Treatises of Government skall av allt att döma inte överskattas. Lockes frihetliga läror passade de postrevolutionära makthavarna i en trängd situation men vann inget genomslag i den akademiska undervisningen som alltjämt baserades på tysk doktrin. Receptionen av tyskt tankegods är tydlig i Wildes Historia Pragmatica — ett verk, där t.o.m. titeln skvallrar om influenser från Halleskolans historiebaserade statsrättssyn men där också det för perioden typiskt splittrade förhållandet till den tyska traditionen är tydlig. Författarens patriotiska försök att för den svenska statsrättsvetenskapens skull svartmåla de tyska publicisterna och deras fallenhet att göra författningen till ett ämne för trätor och partier verkar inte övertygande, trots hans redovisning av den svenska partikularstatsrättens landvinningar i formav Wexionius’ och Prytz’ arbeten på området. Tvärt om; just genom att han förband historieskrivningen med statsrättsvetenskapen framstår hans beroende av tysk doktrin tydligt - inte minst genomhans kritik av det förkastliga sätt man i Tyskland före Conring hade presenterat ämnet på, antingen somen del av den romerska rätten eller uppblandad med den. I de inledande sidorna till Nehrmans föreläsningsunderlag i jus publicum möter ett myller av mer eller mindre tydligt angivna boktitlar. Av de identifierbara titlarna är 24 av svensk härstamning, 29 av tysk, tre av nederländsk och två av vardera dansk, engelsk resp. fransk proveniens. Under det att den svenska litteraturen i huvudsak behandlar landets förflutna, har det tyska materialet en rättsvetenskaplig tyngdpunkt i frågor rörande naturrätt och jus publicum universale-, det nationella statsrättsliga arvet gjorde sig påmint i hänvisningar till Wilde, Prytz, Wexionius och Loccenius. Nehrman konstaterade själv att den svenska litteraturen på området var starkt begränsad och att det först var Wilde som med sin Historia Pragmatica »brutit isen i detta swåra studio.» För uppfattningen omden svenska statens upprinnelse synes Wilde ha spelat en inte obetydlig roll, samtidigt somNehrman medvetet profilerade sig i förhållande till äldre auktoriteter vad beträffade synen på en gemensam utlösande faktor för bildandet av olika stater. Till övervägande delen anslöt han sig dock till det betraktelsesätt som var gängse: partikularstatsrättenvar således ett utfyllande och kompletterande moment till den av Gud instiftade univer26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=