IL Bakgrund. Europa och Sverige 1. Det europeiska universitetet 1.1. Inledning De ännu i vår tid existerande gemensamma dragen och värderingarna i det europeiska samhällslivet har som gemensamutgångspunkt det klassiska arv som förvaltats av den medeltida kyrkan och vidareutvecklats av världsliga tänkare under renässans och upplysningstid. Under påverkan av efterkrigstidens europeiska enhetssträvanden har den romerska och kanoniska rättens roll lyfts fram i deras egenskaper av minsta gemensamma nämnare för de olika nationella rättskulturerna.^® På samma sätt somkyrkan och dess rättsordning i detta synsätt framstår somföreträdare för en övernationell, sameuropeisk maktfaktor, obunden av och under vissa perioder till och med fientligt sinnad till national- och territorialstaterna, ses universitetens roll i ett nytt ljus som»the European institutionpar excellence»7'^ Inom ramen för universitetens verksamhet växte den europeiska identitetenframhand i hand med den vetenskapligaverksamheten, inte minst vid de juridiska fakulteterna. Även synen på staten, dess ursprung, uppbyggnad och mål var ämnesområden som vann inträde i denna miljö. Ur allmäneuropeiskt tankegods, behandlat i universitetens internationella atmosfär, hämtades idéer somomsattes i territorialstaternas rättsuppfattning, organisation och politik. De nordiska ländernas universitet, geografiskt sett perifert belägna i jämförelse med kontinentens tättbebyggda kulturcentra, var inte opåverkade av denna utveckling. I kapitlet ges en presentation av universitetens framväxt och utvecklingen inom det politiska och statsrättsliga tänkandet, såväl ur ett europeiskt som svenskt perspektiv. Det är min avsikt att därigenom, omän översiktligt, skissera en bakgrund för händelseutvecklingen vid de svenska universiteten under perioden 1719-1772. Koschaker, s. 345—353; Berman, s. 520-558. Cit. Walter Riiegg i: A History of the University in Europe I, förordet, s. xix.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=