378 intog en central roll för den tyska upplysningen, karakteriserad av en långtgående lojalitet mot det bestående samhället. Upplysningstankarnas målgrupp - de bildade befolkningsskikten - stod ofta i direkt beroendeförhållande till landsherren och inom denna elit utvecklades ett intresse för reformer inom ramen för samhällsordningen, en ständische Aufklärung. Universiteten inomden västeuropeiska civil law-iva.åilionen var - mer eller mindre - hårt bundna till staten, inte minst beroende på deras ställning som utbildningsanstalter för statliga (och kyrkliga) ämbetsmän. Graden av statlig styrning och dess karaktär varierade dock. De rikssvenska universiteten löd alla - åtminstone formellt — under samma statuter, 1655 års konstitutioner för Uppsala universitet. Dessa präglades av en långtgående konfessionell likriktning och av en detaljerad reglering av lärarnas undervisning och övriga skyldigheter. Akademiernas autonomi i förhållande till centralstatens ledande organ var begränsad: varje universitet stod under insikt av en kansler, hämtad ur riksrådskretsen samtidigt somutnämningen av professorer ytterst låg i K.M:ts händer. Detta medförde att universitetens ämnesutbud och lärarsammansättning i hög grad var beroende av statsmaktens önskningar. Exempel på detta är naturrättens jämförelsevis tidiga införande vid landets universitet under uttrycklighänvisning till den rättsteoretiska diskussionen vid de tyskaprotestantiska universiteten. Naturrätten kunde tjäna överhetens syften såväl inomsom utomlandets egna gränser. Inomriket tillhandahöll tankegångarna en legitimation för statsmakten och de bestående samhällsförhållandena samtidigt somde i förhållande till utrikes makter erbjöd en inom vissa gränser avkonfessionaliserad förhandlingsbas. Den grundläggande värdegemenskapen med det klassisk-kristna arvet och dess människo- och samhällssyn förtjänar dock att framhållas. De intellektuella förbindelserna mellan Sverige och det protestantiska Tyskland var av stor betydelse. Genomwestfaliska freden förvärvade Sverige landområden i norra Tyskland: den svenska kronan insattes i de tidigare territorialherrarnas ställe och inlemmades på så vis i den tyska riksorganismen. I fredsfördraget garanterades de bestående privilegierna i territorierna, något som konserverade samhällsförhållandena och medförde svårigheter för en mera omfattande försvenskningspolitik. För Greifswalduniversitetets vidkommande innebar detta att akademin kunde behålla sin jämförelsevis självständiga ställning i förhållande till territorialherren samtidigt somdess karaktär av tyskt universitet upprätthölls. Det lyckades dock överheten - ofta efter segt motstånd från universitetsmyndigheterna — att genomdriva vissa reformer i försvenskande riktning. Kansleriatet överfördes till den bland riksråden utsedde generalguvernören och naturrätten vann insteg vid högskolan, bl.a. genom en målinriktad personalpolitik. I tidigare litteratur har det negativa mottagandet av naturrättsämnet vid universitetet framhållits som en avspegling av lärosätets allmänna konservativa tendens, en aspekt som sannolikt överdrivits. Naturrätten tjänade den starka statsmaktens syften samtidigt som myndigheternas
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=