373 ämnet förpassats från universitetet, fakulteten berikats med en medlem och Risell själv fått en tryggad ålderdom. Nyheterna om Gustav III:s statsvälvning nådde universitetet i Åbo genom kanslersskrivelse den 23 augusti 1772 rörande den nya regeringsformen och tro- och huldhetsedens avläggande. Dagen därpå tillsändes konsistoriet ett exemplar av den nya grundlagen tillsammans med monarkens tal på rikssalen. I november förärade K.M:t universitetsbiblioteket ett inbundet exemplar av regeringsformen.i^*° Trots den sålunda tämligen livliga korrespondensen i anledning av statsskickets förändring har det inte påträffats några viljeyttringar från centralt håll avseende staträttsundervisningens inställande. Sannolikt var detta en fråga somlöstes genomen allmän känsla för det politiskt korrekta, kanske i kombination med muntliga påtryckningar. I vilket fall som helst behövde innehavaren av den juridiska lärostolen inte frukta sysslolöshet för att ämnet försvann från föreläsningskatalogernas blad. I Lund innebar Palmstiernas reträtt från scenen i mars 1761 - resultatet av ständernas rådslicentieringar under riksdagen 1760-62 - sannolikt en normalisering av de spända förhållandena mellan kansler och universitetet. Som en avspegling av det förändrade politiska läget i landet var det denna gång en företrädare för mössorna, den mot En Ärlig Swensk 1755 kritiske Carl Gustaf Löwenhielm, som av ett enhälligt konsistorium i mars 1762 valdes till att bekläda kanslersposten.i^'' Inte desto mindre fortsatte Codings ansträngningar i statsnyttans tjänst, omän inte med samma energi somtidigare. Efter 1763 förekominga offentliga föreläsningar i ämnet, men viss beredskap till privat undervisning återspeglades in till frihetstidens slut i föreläsningskatalogerna. Huruvida detta skall ses somett utslag av plikttrohet i tjänsten eller ett tillvaratagande av en någorlunda bekväm möjlighet att genom studenternas avgifter tjäna pengar på redan utarbetade lektionsunderlag är en annan fråga. Palmstiernas försvinnande från det akademiska livet. Codings penningbehov och — i sammanhanget inte minst väsentligt — det genom tryckfrihetsförordningen upphävda moratoriet för statsrättsligt tryck, var säkerligen också utslagsgivande för att Lundaprofessorn under slutet av 1760-talet presiderade för två disputationer av entydig statsrättslig karaktär. 1766 försvarade Anders Petter Sahlberg arbetet Tentamen jur. publ. De observatia regni, en osystematisk och tämligen innehållslös betraktelse på elva sidor rörande konstitutionell sedvanerätt. För att påvisa sedvanans betydelse för samhällslivet, hänvisades tid Montesquieus tankegångar rörande vad somstyr individernas beteende: le 1609 1612 Jfr. redogörelsen \ Annerstedt III: 1, s. 480—181. 1610 HUCA, Turun akatemian arkisto. Åbo akademis arkiv. Ea 8. Brev kansler t. ak. konsistoriet 23/8, 24/8 och 6/11 1772. LUA, Kansliet. A II a: 21. Prot. 17/3 1762. Så 1766 och 1772. LUB, Föreläsningskataloger 1763-1772. Acta Academiae Lundensis 1609 1612 III-VI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=