371 3.7.3. Statsrättsämnet avskaffas Gustav III:s trontillträde 1771 hade som naturlig följd att Uppsalauniversitetets kanslerspost återigen blev vakant. Konsistoriet — väl vid detta laget månt omatt uttrycka sin undersåtliga vördnad - valde prins Karl till efterträdare, ett förslag som emellertid inte vann stadfästelse på högre ort. Kanslersvalet gjordes därför omoch ett enhälligt konsistoriumföreslog det då 73-åriga riksrådet Carl Rudenschöld'^*^* till ämbetets innehavare, något som omedelbart vann gehör hos K.M:t. Statsrättsundervisningens apologetiska karaktär visade sig ha ödesdigra konsekvenser för ämnet efter statsvälvningen. Konsistoriet beslöt redan den 21 augusti att fira de timade händelserna medelst en oration och illuminering av Gustavianum,'^°° varför de akademiska kretsarna måste varit väl förberedda när kansler den 24 informerade universitetsmyndigheterna om det nya politiska läget genom att på kunglig befallning översända exemplar av inte bara regeringsform och konungaförsäkran utan också av monarkens tal till ständerna, »af hwilket allt Eders Magnificence lärer göra det bruk som wederbör».^^°* Den 4 oktober ingick så Rudenschöld med skrivelse till K.M:t - utan att på något sätt ha förhört sig om universitetets inställning - där han ifrågasatte lämpligheten av statsrättsprofessurens fortsatta existens; detta mot bakgrund av att 1599 Den nya i en wälsignad stund faststälte Regeringsform uphäfwer med tydeliga ord alt hwad tillförene haft namn af grundlag, och tillåter eij eller annan uttydning, än den Eder Kongl. Maij:t sielf i samråd med Riksens Ständer skulle, i fall så behöfwes, för godt finna at giöra. Och somsåledes all explication af den nya Regeringsformen wore både onyttig och otillåtelig, och jemwäl wådelig för en privat; ty torde eder Kongl. Maij:t i nåder finna, at tillika med den förre Regeringsformen den i afseende på den samma inrättade profession både till sin beskaffenhet och sitt ämne förswinner. Vad gällde Risells person visade kansler däremot stor förståelse. Rudenschöld framhöll i sin skrivelse att den numera otjänliga professuren beklätts med heder av sin innehavare och att han nu på grund av dennes ålder, avtagande syn och försämrade hälsa såg sig föranledd att rekommendera K.M:t att besluta omtjänstefrihet för Risell med full lön under resten av dennes livstid.i^°2 K.M:t beslöt den 7 oktober i enlighet med skrivelsens förslag och den 13 i samma månad besöktes universitetet av Rudenschöld personligen. Även om expeditionen av K.M:ts beslut vid det laget ännu inte kommit kansler tillhanda, tog Rudenschöld tillfället i akt att inför konsistoriet redogöra för Omhonom, se UllaJohansson, Carl Rudenschöld, art. i: SBL 30, s. 681-686. Anncrstedt III: 1, s. 455—456. A.a., s. 479. 1601 UUA, Kansliet. E I c:8. Brev kansler t. rektor 24/8 1772. Brev kansler t. K.M:t 4/10 1772 tryckt i Anncrstedt, Bih. IV, s. 308-309. 1602 25
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=