366 Vidare beskars riksdagens rätt att intervenera i verkställigheten av ärenden somrörde landets ekonomi och försvar samtidigt somständernas möjlighet att ta del i befordringsärenden och andra mål av liknande karaktär inskränktes. Någon reell utvidgning av kungamakten aktualiserades däremot inte i förslåMed undantag av prästeståndet somantog kommitténs förslag, gick de 1572 gen. föreslagna författningarna ett oblitt öde till mötes: riddarhusets majoritet röstade ned dem, bondeståndet beslöt redan på ett tidigt stadium och utan omröstning att förkasta dem och borgarståndet upptog inte dem till behandling.Riksmötet avslutades den 30 januari 1770 och i riksdagsbeslutet stadgades att nästa riksdag skulle kallas till oktober 1773. 1574 Inbyggda i det svenska konstitutionella systemet fanns det emellertid även andra svagheter än de som dittills kommit upp till direkt behandling under riksdagarna, nämligen privilegieväsendet och de egendomliga följder detta fick i ett land som praktiskt tillämpade ett parlamentariskt styrelsesätt och vars statsrättsliga doktrin inget högre prisade än landets och medborgarnas frihet. Den händelse somkomatt ge privilegiefrågan högsta politiska dignitet var besättandet av den vakanta vicepresidentposten vid hovrätten i Åbo. Av tre meriterade kandidater till tjänsten underkände rådet genom beslut den 1 maj 1770 två ofrälse — den ene var f.ö. Eric Johan Paléen, sekreterare i bondeståndet vid tumultet 1755^-^^^ _ och gav företräde för deras adlige medtävlare enbart med hänvisning till att adeln hade ensamrätt till rikets högre ämbeten.Beslutet framkallade en våg av indignation bland de ofrälse, vilka, särskilt mot bakgrund av att riddarhuset 1762 hade beslutat att inte introducera några nya familjer intill dess antalet adliga släkter gått ned till åttahundra,'577 såg möjligheterna till avancemang inomstaten starkt begränsade.1578 I Greifswald föranledde ständernas sammankomst Dähnert till nya översättningar. Det är därför intressant att kunna konstatera att Dähnerts intresse för svensk politik inte enbart var av yrkesmässig karaktär. Johan Henrik Lidén*579 hade besökt det pommerska universitetet i början av sin europeiska studieresa åren 1768-1770 och då stiftat bekantskap med Dähnert. Av allt att döma hade Förslaget till säkerhetsakt tryckt sombilaga i Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdagsprotokoll frdn och med år 1719. XXVIII. 1769-1770. II, s. 50-57. MalmströmV\,s. 148-151. Riksdagsbeslutet tryckt i Modée IX, s. 152-161 UllaJohansson, EricJohan af Palén, art. i: SBL 28, s. 559-561. Rådsprotokollet tryckt under titeln Ofrälsemäns Sent Omsider, tydeligen förkunnade Öde I anseende til deras hefordrings-rättighet. (1770). Närmare om adelns agerande i Vallentin, Frihetstidens riddarhus. Några bidrag till dess karakteristik, s. 228-292. MalmströmVI, s. 191—193. Omdenne och hans kontakter med bl.a. Gjörsvell, se vidare Lars Lindholm, Johan Hinric Lidén, art. i: SBL 22, s. 689-694. 1572 1574 1575 1576 1578 1579
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=