363 Detta möjliggjorde tryckningen av den anonyma Swea Rikes Styrelse Efter Grund-Lagarne somlåg till grund för Pryss’ statsrättsliga föreläsningar i Åbo åren 1768-1769 och som trots moratoriet sannolikt också hade inflytande på utformingen av Risells privata undervisning i Uppsala 1762. Det var uppenbarligen inte möjligt för myndigheterna att helt och hållet behärska informationsflödet. Skriften fogade sig väl in i den tradition somutbildats under hattstyret; folksuveräniteten var grunden för landets författning. Sedan de äldsta tider hade Sverige styrts av en monark med råds råde på samma sätt somdet sedan lång tid tillbaka funnits riksmöten och allmänna samlingar med konungen. 1719 klarnade »Frihetens Sol på nytt, och försatte Riket uti sit urgamla skick» efter en lång period av katolskt mörker, danska tyranner och de enväldiga karolinska monarkerna. Författaren intresserade sig mycket för att kunskapen omde välsignelserika grundlagarna skulle spridas bland landets befolkning och propagerade delvis för sådant som faktiskt redan var genomfört. Till skillnad från von Höpken såg vederbörande inga svårigheter med att tillåta akademiska disputationer i det svenska jiis publicum, även om man får en känsla av att opponenten sannolikt hade gjort klokt i att inte överdriva sin kritik. Vad gäller kunskapsspridningen utanför akademierna presenterades en rad nya förslag: så borde prästerskapet i kristendomsförhören också inkludera statsrättsliga spörsmål och vid äktenskaps ingående kontrollera inte bara kontrahenternas religiösa kunskaper utan också de statsrättsligt-politiska grundsanningarna. Samma sak borde undersökas vid alla tjänstetillsättningar och t.o.m. vid burskaps vinnande. Beträffande partiväsendet är bedömningen något tvetydig: det hävdas att det är oundvikligt att sådana uppstår men somläsare får man uppfattningen att de knappast var ett välkommet inslag i statslivet. då löpa vij fara at stadna i en complett democratic. Vägen till Gustav III:s statsvälvning 3.7.1. Riksdagen 1769-70 Mössornas sanering av den svenska ekonomin genom en hemlig plan för att komma till rätta med det sjunkande värdet på sedlarna i förhållande till mynten ledde till oanande konsekvenser. Då befolkningen blev på det klara med att sedlarna skulle stiga i värde, sparade man dem i stället för att lösa in dem. Penningbrist uppstod med en allvarlig ekonomisk kris som följd. Hattarna vädrade morgonluft och vände sig i egenskap av oppositionsparti till hovet för att söka stöd till en ändring i de rådande förhållandena. Somlockbete presenterades den vid det laget nära nog klassiska författningsändringen till kungamaktens fördel. Resultatet av överläggningarna mellan hovet och hattarna blev en överenskommelse, enligt vilken Adolf Fredrik genom en tillfällig abdikation 3.7. • • •
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=