20 fallit offer för evakueringar under andra världskriget. Med beklagande måste emellertid konstateras att några föreläsningsanteckningar efter Dähnerts statsrättsliga undervisning inte har påträffats - varken i Greifswalduniversitetets egna samlingar eller i andra arkiv. Korrespondens med universitetsarkiven i Rostock, Göttingen och Halle-Wittenberg samt med Landeshauptarchiv Schwerin (där bl.a. material rörande det kortlivade mecklenburgska universitetet i Blitzowförvaras) gav nedslående resultat, liksomförfrågningar hos Stadtarchiv der Hansestadt Stralsund, Bundesarchiv (Koblenz) samt Geheimes Staatsarchiv preussischer Kulturbesitz (Berlin). 6. Disposition Det föreliggande arbetet är uppdelat i fyra avsnitt, varav det första omfattar inledning och problemställning. I det andra behandlas statsrättsundervisningens yttre ram, d.v.s. den akademiska miljön i ett europeiskt och svenskt perspektiv såväl vad avser universitetens framväxt, deras organisation och ämnesutbud som de intellektuella och politiska strömningar sompåverkade den juridiska och politiska undervisningens innehåll. Den bakomliggande avsikten med detta angreppssätt är dels att redogöra för det frihetstida universitetets historiskt framvuxna organisation, dels att ge en översikt av de (kontinental-)europeiska skeendena inomde juridiskaoch naturrättsliga disciplinerna för att därigenomteckna en bakgrund för händelseutvecklingen under åren 1719-1772. Denna beskrivs i det följande avsnittet. Skeendet i rikets högsta beslutande organ följs varvid särskild uppmärksamhet ägnas de händelser somresulterade i påbud rörande undervisningen i statsrätt. I den mån det återfunnits material, redogörs för förda diskussioner. Beslutens återverkningar på det lokala planet, d.v.s. vid universiteten undersöks lärosäte för lärosäte. Genomförandet av statsrättsundervisningen var emellertid bara en del av en mera omfattande diskurs, där statsmaktens legitimitet och statens förhållande till undersåtarna i vidare mening stod i centrum. Detta medför att även andra områden inomden politiska händelseutvecklingen måste uppmärksammas, framförallt censuren och debatten omtryckfriheten. Samtidigt stod hela den akademiska undervisningens innehåll under diskussion. Det har därför synts angeläget att även belysa försöken till en genomgripande reformav den högre undervisningen och särskilt då den utformning someftersträvades beträffande den juridiska utbildningen och de politiska studierna. För att i görligaste mån kunna kontrastera de båda nivåerna och samtidigt ge en bild av den fortgående förändringen och de åskådningar somlåg bakom, har en kronologisk redogörelse funnits lämpligast. Vägledande för periodiseringen har de olika riksdagarna varit; av praktiska skäl har emellertid vissa avsteg måst göras rörande mera utdragna skeenden sommed hänsyn till koncentrationen beskrivits i ett sammanhang i stället
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=