361 Är enda ögnamärket. När Gud i wårt Regerings-sätt, Får styra hela werket; Då blomstras Swea Folk och Land, Bland alla högst i Norden; Då lyckas alt, med Gud: ty Flan, Är Kung på hela Jorden. Skriften uppmärksammades i såväl Lars Salvius’ Lärda Tidningar somi den av Gjörwell utgivna Kongl. Bibliotekets Tidningar omlärda saker och också - om än med två års försening — i Göttingische Anzeigen von Gelehrten Sachen.^^^^ I Lärda Tidningar behandlades publikationen ytterst schematiskt genomatt recensenten i koncentrat återgav innehållet. Anmälan — uppdelad på tre nummer av tidskriften- avslutades dock i berömmande ordalag och ett för de lägre och högre skolorna avpassat metodiskt och systematiskt utdrag av boken efterlystes. Vid utarbetandet av en sådan version borde dock tre punkter särskilt beaktas. Först och främst var det angeläget att den allmänna beskrivningen av en stats uppbyggnad rättades efter vissa »oomstöteliga» politiska grundsatser. Därjämte ansågs det vara önskvärt att man i det historiska avsnittet inte bara fäste uppmärksamheten vid enväldets negativa konsekvenser utan också vid de faror som hade eller kunde hota landet vid en aristokratisk makts tillväxt, ämbetsmännens tilltagsenhet eller ståndsrättigheternas ojämna fördelning. Efter denna av nordencrantzska tankegångar färgade önskan föreslogs slutligen att bearbetningen borde berikas med hänvisningar till lagtexten. Ett sådant arbete, av flera lärda genomsett och noga granskat, skulle tjäna till att än mer befästa landets regeringssätt. I Kongl. Bibliotekets Tidningar om lärda saker fägnade sig Gjörwell åt att för ovanlighetens skull få presentera en skrift somutmärkte »grundelig insigt och sorgfällelig åhåga omMedborgares gagn» hos sin upphovsman. Gjörwell fastslog inledningsvis att vårt svenskajuspublicum länge varit mindre »utarbetat» än många andra ämnen. Utländska författare hade åstadkommit en del, men vanligtvis utan den nödvändiga kännedomen omlandets lagar: historiker hade tangerat ämnet, men ofta utan nödvändiga sakkunskaper och på samma vis hade det förhållit sig med en stor del av de juridiska skribenterna. Vad som dittills kommit ut rörande stoffet, var Wexionius’ Descriptio Regni Svec., Stiernhööks DeJure Svionum & Gothorumvetusto, Loccenius’ Synopsis Juris Publici Svecani och Wilde som i sin Historia Pragmatica hade utarbetat den fullständigaste historiska beskrivningen av landetsjuspublicumsomfanns tillgänglig; tyvärr sträckte den sig inte längre frami tiden än till Karl XII:s död. Också En Årlig Swensk hade behandlat diverse delar av statsrätten. Denna tidBengt Hildebrand, Faggot, släktartikel, i: SBL 14, s. 766; Warmholtz, nr. 6716. Lärda Tidningar För År 1768, s. 231-232 (nr. 58, 28/7 1768), 235-236 (nr. 59, 1/8 1768), 237-240 (nr. 60, 4/8 1768). Cit. s. 240. OmLärda tidningar, se Schiick & Warburg, s. 84—85. 1559 15.S8 1559
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=