358 lagtexten blev allmänt läst av både äldre men i synnerhet av de yngre. Den andra orsaken var att det fortfarande saknades en tillräcklig undervisning i lagens grund och sammanhang. För att råda bot på detta gavs det vid detta laget knappast originella förslaget att överheten skulle beordra kanslererna för rikets akademier och alla dem somhade inseende över utbildningsväsendet att tillse att undervdsning om grundlagarna meddelades såväl offentligt som privat. Utifrån denna kunde så en inledning till den svenska konstitutionella rätten författas somungdomen borde lägga på minnet; de studerande borde grundligt prövas i ämnet vid varje termins slut. Också vid de akademiska disputationerna borde landetsjuspublicumkomma till användning: Opponenten må sedan täfla och äfwentvra huru han behagar, så står dock altid Thesis fast, och wärkar et redigt slut, grundat uti det tankesätt, somSwea mannomär anständigt: I det stället göra materier, hämtade från andre grumlade källsprång, den eftertänkelige skadan, at de, Thetice utförde, gifwa ungdomen en elak smak, förwirra deras begrepp, och hindra dem ifrån en sund wåra Lagars kännedom: Til förtigande, at man ofta uti sådane prof-ämnen, funnit saker afhandlade, somdirecte, eller genomen finhet i touren och språket, indirecte gifwa wårt Jus Publicum de hårdaste anstöter, äfwen som man ock icke sällan råkar ungt folk, som äro tämmeligen bewandrade uti gamla genomhäcklade qu^estioner, men aldeles oförfarne uti wåre egne Lagar och Riks författningar. Även andra mått och steg borde vidtagas för att få slut på det okunnighetens mörker som ruvade över landet. Framförallt borde prästerskapet, som i sin dagliga gärning ju stod i intensiv kontakt med allmänheten, av regeringen anbefallas att i kristendomsförhören »tjena Samhället med sine Faderlige underwisningar» i ämnet. Därigenomkunde man inte bara kontrollera vad gemene man behärskade rörande sitt lands styrelsesätt utan också i förekommande fall korrigera och rätta - allt för att församlingen skulle få sunda begrepp ommänniskornas två stora ändamål: Guds ära och fäderneslandets välgång. Också vid äktenskaps ingående borde de unga förhöras och påminnas av prästen inom bådadera områden så att »Ffimlen får, genom hjono-laget sin största del, och Riket sin tilständiga lott.» Rikets lott aktualiserades särskilt påtagligt vid tjänstetillsättningar - det månde vara inom kyrko-, militär- eller civilstaten eller t.o.m. vid burskaps vinnande — där författaren förespråkade generella prov i kunskaperna rörande författningen. Och sålunda kan wår härliga Regerings-Lag, winna allmän bekantskap i Riket, och genom sine Landsmäns samlade styrka, manligen stå emot de förföriske andar, somswäfwa i mörkret och rama okunnogheten för den yppersta Lägenhet, at inlägga sine giftige anslag. 1547 Efter avståndstagandet från de förföriska andarna går författaren in på den egentliga, positiva statsrätten med början i kungaämbetet. Kapitlet tar avstamp [Faggot], s. 42^6, cit. s. 43—44, 45-46. 1547
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=