355 3.6,2. Swea Rikes Styrelse Efter Grund-Lagarne- »det förste Systeme af et Svenskt Jus Publicum» Genomtryckfrihetsförordningens ikraftträdande bortföll slutligen det kritiserade moratoriet för sådana skrifter som rörde landets fundamentallagar. 1768 utkom den i juni 1759 förbjudna skriften Swea Rikes Styrelse Efter GrundLagarne, en anonymt utgiven redogörelse för landets regeringssätt.^535 Bara den omständigheten att vi här för första gången möter en samtida framställning av det frihetstida statsskicket sommångfaldigats för en bredare läsekrets torde rättfärdiga en utförligare presentation av dess innehåll; det var dessutom denna »skarpsinniga lilla bok» somPryss lade till grund för sin privata undervisning i Åbo åren 1768 och 1769. Märkliga är också de långtgående - ibland ordagranna - överensstämmelser som finns mellan anteckningarna från Risells undervisning 1762 och innehållet i det först sex år senare tryckta arbetet. Förklaringen kan ligga i att kanslikollegiets tryckningsförbud inte förmått hindra att manuskriptet spreds via avskrifter. En handskriven version — somav innehållet att döma är äldre än den tryckta — finns i Uppsala universitetsbiblioteks ägo>536 och kan möjligen ha använts av Risell som underlag för hans privatundervisning. Skildringen av landets regeringsform tar sin utgångspunkt i inledningens historiska tillbakablick, där det konstateras att Sverige allt ifrån första början varit ett fritt rike: ursprungligen styrde husfäderna sin flockar och först så småningomuppkom konungar. Styrelsen fördes efter tysta överenskommelser och otillräckliga lagar intill dess landskapslagar och slutligen en samlad lagbok framträdde, vari man emellertid sammanblandade konungabalkens konstitutionella lagstiftning med »den allmänna Lagen» - först under Gustav II Adolfs regering stiftades en regeringsform.’537 Eftersom de av naturen jämlika människorna föddes fulla av svaghet, begär och motstridande intressen, följde det av sig själv att individerna hade förgjort varandra omdet inte vore så att Gud hade inplanterat en social drift hos var och en. Tack vare denna lät »den förenade menigheten» stifta säkra överenskommelselagar innehållande alla de rättigheter somkrävdes för en fullgod styrelse. Därmed trädde menigheten in i det borgerliga tillståndet, skaffade eller valde sig en överhet samt underkastade sig lag och skyldigheter — menigheten blev, med författarens ord, en »Politisk kropp». All god lag ledde sitt ursprung till Gud genomdet i människorna nedlagda förnuftet och då inte minst regeringslagen. Denna måste nämligen »wara grun1538 Jfr. Björne, Patrioter och institutionalister, s. 94-95. UUB, B 375. Swea-Rikes Styrelse efter Grund Lagarne. Vad gäller dateringen av handskriften, se nedan! [Faggot], inledn., fol. 2 h. resp. 3 v. [Faggot], s. 1-2. 1535 1.S36 1.S37 1538 24
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=