354 trogna undersåtarnas »ömnigare tillfälle att dess bättre känna och värdera ett visligen inrättat regeringssätt»d527 Att »bestrida eller anfäkta» statsskickets grundsatser var emellertid också fortsättningsvis förbjudetd528 Genomtryckfrihetsförordningen befrämjades inte bara kulturlivet och den enskilde individens frihet utan, med beaktande av författningens grundsats om allmänna handlingars offentlighet, framförallt den öppna politiska debattend^29 Som Martin Melkersson betonat, medförde tryckfrihetsförordningen ett steg bort från ett äldre enhetstänkande med dess krav på långtgående ideologisk konformitet. Det skapades medvetet ett utrymme, öppet för diskussioner och fritt från statlig intervention. Den styrande elitens självbild hade förändrats och överheten kunde inte självklart anses vara överordnad befolkningen och dess synpunkter på statens skötsel.Den allmänna opinionens legitima roll i det politiska livet gavs ett erkännande. Allmänheten gavs möjlighet till insyn i myndigheternas arbete och rätt att straffritt kritisera misstag och felaktigheter så längre det gällande statsskickets principer respekterades. Som innehavare av lärostolen för svensk statsrätt i Greifswald synes Dähnert ha sett somsin uppgift att också översätta riksdagshandlingar. Således föreligger det en tysk översättning av det svenska trycket På Kongl. May.ts wägnar riks-rådets [...] tal, hållit upp Rikssalen wid riksdagens början then 24 januarii Till Dähnert attribuerade översättningar avseende detta ständermöte hör också Die Quelle von Schwedens Unvermögen, Von der Schwedischen Marine, Bedenken der grofien Deputation von demBanco- und Wechselwesen'^^^^ samt Der Reichsstände Beschlujl wegen der pommerschen Domänenå^^^ Även Jacob Serenius’ riksdagspredikan utkomi tysk översättning och t.o.m. i två versioner. Upphovsman till dessa var emellertid inte Dähnert utan två personer somnämnts sommedtävlare i kampen omJoachims lärostol, Johann Georg Peter Möller och Johann Philipp Murray.1534 Cit tryckfrihetsförordningens preambel somtryckt i Brusewitz, s. 451. 1766 års tryckfrihetsförordning, § 2. Tryckt i Brusewitz, s. 452. Se t.ex. ämnesvisa tabeller över bokutgivningen i von Vegesack, avs. åren 1755-1766 (s. 28) resp. 1767-1772 (s. 39). Melkersson, s. 130, 134—135. Under titeln Reden bey der schwedischen Reichstages Eröfnung 1765 (u.å). Översättningen är attribuerad till Dähnert i Biederstedt, s. 47. Attribution saknas emellertid i Svenskt boklexikon 1700—1829. Riksdagshandlingar, s. 58. Jfr. Svenskt boklexikon 1700—1829. Riksdagshandlingar, s. 68. Alla tryckta 1766. Biederstedt, s. 47. Rörande översättningarna, se Warmholtz, nr. 6436. 1527 1528 1529 1530 1531 1532 1533 1534
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=